Frågeservice
Du kan få svar på dina frågor om En Kurs i Mirakler genom vår frågeservice. Skicka din fråga till . Alla frågor och svar av allmänt intresse kommer att publiceras här.
Frågor och svar (Sida 5 av 8) Till sida 1» , sida 2» , sida 3» , sida 4» , sida 6» , sida 7», sida 8»
Fråga:
Vad säger Kursen om healing (t.ex. reiki)?
Svar:
Tack kära Vän för din fråga. För att kunna ge ett svar på vad helande är behöver vi först ge Kursens definition på vad sjukdom är, utan vilket helande naturligtvis inte skulle behövas. Sjukdom tros vanligtvis ha något att göra med kroppsliga tillstånd av smärta och/eller dysfunktion. Inom världens olika medicinska skolbildningar försöker man förstå och förklara sjukdomstillstånd, här kan vi kort nämna traditionell och alternativ medicin vilka ser sjukdomar på lite olika sätt avseende orsak och hur de kan botas. Kursen för fram en förklaring som tar oss ned till de allra djupast liggande lagren av det omedvetna där den ”verkliga orsaken” till all sjukdom finns. Till att börja med gör Kursen ingen skillnad på sjukdomar eller någonting annat som verkar hända en person i världen, allt utan undantag har sitt ursprung i ens sinne:
”Jag är ansvarig för det jag ser.
Jag väljer de känslor jag upplever,
och jag bestämmer det mål jag vill uppnå.
Och allt som tycks hända mig ber jag om,
och får som jag har bett.” (T-21.II.2:3-5)
Vikten av det egna ansvarstagandet för allt man upplever, inklusive sjukdom, framgår av följande citat:
”Frälsningens hemlighet är bara denna: att du gör detta mot dig själv. … När denna enkla lektion är inlärd kommer den att befria dig från lidande, vilken form det än antar. Den Helige Ande kommer att upprepa denna enda, allomfattande lektion om befrielse tills den är inlärd, oavsett formen av det lidande som tillfogar dig smärta. Vilken oförrätt du än för till Honom, kommer Han att bemöta den med denna mycket enkla sanning. För detta enda svar tar bort orsaken till varje form av sorg och smärta. Formen påverkar inte Hans svar överhuvudtaget, för Han vill bara lära dig den enda orsaken till dem alla, oavsett deras form. Och du kommer att förstå att mirakler återspeglar dessa enkla ord: “Jag har gjort detta, och det är detta jag vill göra ogjort“.” (T-27.VIII.10:1;11)
Vad är då ”detta som jag har gjort”? Jo, jag och ingen annan har valt att tro på separation vilket är det enda ”problemet”: ”En känsla av separation från Gud är den enda brist du verkligen behöver avhjälpa.” (T-1.VI.2:1) Vad har då tron på separation mer specifikt att göra med sjukdom? Tron på separation från och därmed attack på Gud gav upphov till en så fullständigt outhärdlig skuld att den måste förnekas och på detta förnekande följde av nödvändighet projektionen av hela det fysiska universum vi verkar varsebli och existera i. Denna förnekade skuld ”hanteras” sedan av alla till synes separerade sinnen på så sätt att man antingen projicerar skulden på andra som man dömer och angriper eller så projicerar man skulden på den egna kroppen vilken blir sjuk eller får olika fysiska symptom:
”Sinnen är förenade; kroppar är det inte. Endast genom att tillskriva sinnet kroppens egenskaper tycks separationen vara möjlig. Och det är sinnet som tycks vara fragmenterat och privat och ensamt. Dess skuld, som håller det åtskilt, projiceras på kroppen som lider och dör eftersom den attackeras för att upprätthålla separationen i sinnet, och inte låta det känna sin Identitet.” (T-18.VI.3:1-4)
Av citatet ovan framgår att sjukdom har till syfte att upprätthålla tron på separation och kroppens verklighet, vilket innebär att separation fortfarande värdesätts av sinnet och att sjukdom är ett pris som villigt betalas:
”Helande uppnås i samma ögonblick som den som lider inte längre ser något värde i smärtan. Vem skulle välja att lida om han inte trodde att det skulle ge honom någonting, och någonting som var av värde för honom? Han måste tycka att det är ett ringa pris att betala för någonting av större värde. För sjukdom är ett val; ett beslut.” (H-5.I.1:1-4)
”Sjukdom är isolering. För den tycks hålla ett själv åtskilt från alla de övriga, för att lida av någonting som de andra inte känner. Den ger kroppen den slutgiltiga makten att göra separationen verklig och hålla sinnet i isoleringscell, söndersplittrat och bevarat i bitar genom en solid mur av sjukt kött som det inte kan övervinna.” (A-137.2)
”Smärta visar att kroppen måste vara verklig. Den är en högljudd, genomträngande röst vars skrik försöker överrösta det som den Helige Ande säger, och hålla Hans ord borta från din medvetenhet. Smärta framtvingar uppmärksamhet, och drar bort den från Honom, och fokuserar på sig själv.” (T-27.VI.1:1-3)
Att vi normalt inte är medvetna om sambandet mellan tron på separation (att synd och skuld är verkligt) och sjukdom framgår av följande citat:
”All sjukdom kommer från separation. När separationen förnekas, försvinner den. För den är borta så snart den tanke som frambringade den har helats, och ersatts av sunt förnuft. Sjukdom och synd ses som konsekvens och orsak i en relation som hålls gömd för medvetenheten, så att den noggrant kan skyddas för förnuftets ljus.” (T-26.VII.2)
Då detta klarlagts kan förutsättningarna för sant helande presenteras:
”Sjukdom antar många former, och det gör också oförsonlighet. Formen av en reproducerar endast formen av en annan, för de är alla samma illusion. Så nära är en översatt till en annan, att en omsorgsfull studie av formen som en sjukdom antar kommer att verkligt tydligt peka på formen av oförsonlighet som den representerar. Att se detta kommer dock inte att åstadkomma ett botemedel. Detta uppnås genom endast ett erkännande; att endast förlåtelse helar en oförsonlighet, och endast en oförsonlighet kan möjligen ge upphov till sjukdom av något slag.” (P-2.VI.5)
”Kroppen kan helas som en effekt av sann förlåtelse. Endast detta kan ge hågkomst av odödlighet, som är gåvan av helighet och kärlek.” (S-3.I.3:1-2)
Sann förlåtelse enligt Kursen innebär inte bara att man förbiser andras misstag utan att man i den processen också förbiser den egna personen, ”Att förlåta är att förbise.” (T-9.IV.1:2) och ”Genom Honom lär du dig hur du skall förlåta det själv som du tror att du har gjort, och låta det försvinna.” (A-121.6:4)
Så den svårighet man kan uppleva att verkligen förlåta alla för allt och därmed undanröja den egentliga orsaken till all sjukdom har att göra med rädslan för att vakna upp, att ta det egna ansvaret för hela drömmen om separationen, och att därmed låta det egna jaget utslockna:
”Helandet måste ske i exakt proportion till att sjukdomens värdelöshet inses. Man behöver bara säga: “Det finns ingenting alls för mig att vinna på detta“ och man blir helad. Men för att säga detta, måste man först förstå vissa fakta. För det första är det uppenbart att beslut kommer från sinnet, inte från kroppen. Om sjukdom bara är ett felaktigt tillvägagångssätt för att lösa problem, är den ett beslut. Och om den är ett beslut, är det sinnet och inte kroppen som fattar det. Motståndet mot att inse detta är enormt, eftersom världens existens så som du varseblir den är beroende av att det är kroppen som är beslutsfattaren…Grunden för helandet är att acceptera att sjukdom är ett beslut som sinnet fattar i avsikt att uppnå ett syfte för vilket det vill använda kroppen. Och detta gäller för alla former av helande. En patient beslutar att det är så, och han tillfrisknar. Om han beslutar sig för att inte tillfriskna, kommer han inte att bli helad. Vem är läkaren? Endast patientens eget sinne. Resultatet blir det som han beslutar att det skall vara. Speciella läkemedel tycks hjälpa honom, men de ger endast form åt hans eget val. Han väljer dem för att ge sina önskningar en förståelig form. Och det är detta de gör, och ingenting annat. De behövs egentligen inte alls. Patienten skulle helt enkelt kunna stiga upp utan deras hjälp och säga: “Jag behöver inte det här.“ Det finns ingen form av sjukdom som inte skulle botas med detsamma. Vad är det enda som behövs för detta skifte i varseblivningen? Det är helt enkelt detta; insikten att sjukdom kommer från sinnet och inte har någonting med kroppen att göra. Vad “kostar“ denna insikt? Den kostar hela den värld du ser, för världen kommer aldrig igen att tyckas styra sinnet. För med denna insikt läggs ansvaret där det hör hemma; inte på världen utan på honom som ser på världen, och ser den som den inte är. Han ser på det som han väljer att se. Ingenting mer och ingenting mindre. Världen gör honom ingenting. Han bara trodde att den gjorde det. Inte heller gör han världen någonting, för han misstog sig på vad den är. I detta ligger befrielsen från både skuld och sjukdom, för de är ett. Men för att acceptera denna befrielse måste det vara en acceptabel tanke att kroppen (och därmed det egna jaget, min anm.) är betydelselös.” (H-6.II.1:1-7;II.2-3)
Hur många som går till doktorn eller någon healer gör detta med avsikten att få hjälp att förlåta allt och därmed låta det egna jaget utslockna snarare än att några symptom skall avlägsnas? Att det inte är någon som helst skillnad mellan en ”sjuk” och en ”frisk” kropp kan vi förstå av följande citat:
”'Bota' är ett ord som inte kan användas om något botemedel som världen accepterar som verkningsfullt. Det världen varseblir som terapeutiskt är bara det som gör kroppen “bättre“. När det försöker hela sinnet, ser det inte detta som åtskilt från kroppen, där det tror att sinnet finns. Dess former av helande måste således ersätta illusion med illusion. En övertygelse om sjukdom antar en annan form, och därför varseblir patienten sig nu som frisk. Han är inte helad. Han drömde bara att han var sjuk, och i drömmen fann han en magisk formel som skulle kunna göra honom frisk. Men han har inte vaknat från drömmen, och därför förblir hans sinne exakt så som det tidigare var. Han har inte sett ljuset som skulle väcka honom och göra slut på drömmen. Vilken skillnad gör innehållet i en dröm i verkligheten? Antingen sover man eller är vaken. Det finns ingenting däremellan.” (A-140.1,2)
Därmed inte sagt att det skulle vara något fel med att använda sig av något annat än mirakler om man för tillfället inte är mottaglig för det:
”Alla materiella medel som du accepterar som botemedel för kroppsliga åkommor är upprepningar av magiska principer. Detta är det första steget mot att tro att kroppen gör sin egen sjukdom. Ett andra felsteg är att försöka hela den genom icke-skapande medel. Men därmed inte sagt att användningen av sådana medel i syfte att rätta är av ondo. Ibland har sjukdomen ett tillräckligt starkt grepp om sinnet för att göra en person tillfälligt oemottaglig för Soningen. I det fallet kan det vara klokt att ha en kompromissande inställning till sinne och kropp, där någonting utifrån tillfälligt tillmäts en helande övertygelse. Detta beror på att det sista som kan hjälpa de icke-rättsinta, eller sjuka, är att rädslan ökar. De befinner sig redan i ett av rädsla försvagat tillstånd. Om de blir utsatta för ett mirakel för tidigt, kan de gripas av panik. Det är troligt att detta händer när en uppochnervänd varseblivning har framkallat övertygelsen att mirakler är skrämmande.” (T-2.IV.4)
Det fåfänga i att försöka få till stånd en lycklig dröm med hjälp av en ”frisk” kropp framgår tydligt av detta citat:
“Att hela kroppen är omöjligt, och detta visas av ”botemedlets” kortvariga natur. Kroppen måste ändå dö, så dess helande enbart fördröjer dess återvändande tillbaks till stoft, där det föddes och kommer att återvända.” (S-3.I.1:4-5)
Så länge sann förlåtelse inte praktiseras är endast pseudolösningar möjliga:
”Ett problem kan uppenbara sig i många former, och kommer att göra det så länge som problemet kvarstår. Det tjänar ingenting till att försöka lösa det i någon speciell form. Det kommer att dyka upp, och dyka upp om och om igen, tills det har lösts en gång för alla och inte kommer att visa sig i någon form igen. Och endast då är du befriad från det.” (T-26.II.1:5-8)
Och det man är befriad från vad gäller just sjukdom är inte bara en ”sjuk” kropp utan hela tron på separation som gav upphov till kroppens såväl som personens ”existens” till att börja med.
Så vad säger Kursen om healing såsom reiki? Av vad som nämnts ovan kan vi förstå att mycket av det helande som verkar försiggå i världen har mindre att göra med att acceptera Soningen för egen del, dvs. acceptera sin eviga Etthet med Gud, och mer att göra med att bli av med fysiska symptom utan att bli av med det egentligen enda fysiska symptomet vilket är tron på själva kroppen, sjuk eller frisk, och den därmed så tätt förbundna egna personen. Men eftersom formen för helandet är av underordnad betydelse kan t.ex. reiki vara en metod som en healer använder men där han eller hon ser att det som utgör helandet är insikten att de båda är ett och aldrig varit separerade: ”Ingen är sjuk om någon annan accepterar sin förening med honom. Hans önskan att vara ett sjukt och separerat sinne kan inte bestå utan ett vittne eller en orsak. Och båda försvinner om någon vill förena sig med honom.” (T.28.IV.7:3-5)
AT
Fråga:
Såsom jag tolkar kursen ska man också skärskåda de drömmar som gör en "lycklig", för de är ju också en illusion. Jag känner mig lite kluven till att förneka de drömmar som gör mig "lycklig" på formens nivå. De drömmar på formens nivå som gör mig lycklig är sådant som gör att jag även då känner av Guds närvaro. Varför ska jag förneka det när resultatet är gott? Ska jag förneka det bara för att jag GÖR något på formens nivå? Jag rider och älskar hästar och ridning! FAST det är en illusion, en "lycklig" dröm, så får det mig att må bra och att i det ögonblicket känna stark lycka. Att rida är för mig som att meditera och när blev det fel? Jag fattar inte.
Svar:
Nej, det är naturligtvis inte fel att vara lycklig i det vi gör! Det är till den "lyckliga drömmen" vi ska komma, och som kursen säger "inte för att den är en dröm, utan för att den är lycklig." "Min funktion och min lycka är ett." ( Lektion 66 )
Mirakler leder till handling, säger den också. Vi kan inte undgå att GÖRA något på formens nivå, och med den Helige Ande som vägvisare blir vårt görande meningsfullt och tillfredsställande. När vi väljer egot som vägvisare då märker vi det på hur vi mår och hur vi reagerar. Och det är vi som väljer, även om vi i allmänhet inte är medvetna om det. Kursen talar, kan vi säga, utifrån två nivåer, Nivå I och Nivå II. Det är från den Helige Ande som kraften och vissheten kommer. ( Nivå I ) Det är den hjälp och det stöd vi behöver på vår gradvisa väg tillbaka. ( Nivå II )
Så bra att du har funnit en så härlig form för meditation! Det vi behöver "skärskåda" är egots alla försök att lura in oss i sina snåriga banor. Och vi ska inte underskatta "kraften" i egot. Kursen hjälper oss att avslöja egots tankebanor, så att vi steg för steg ska kunna nå det mål som är Guds vilja för oss, förenad med vår egen.
Men nu är vi "på väg" - och varför inte i galopp!
Önskar dig all lycka hela vägen!
BN
Fråga:
Vem ska jag gifta mig med?
Svar:
Din fråga fick mig att associera till vad man inom zen-buddismen kallar en "koan", som är en fråga utan ett entydigt eller bestämt svar, och som "mästaren" endast godkänner när svaret kommer från hjärtat och inte från intellektet. Det är upplevelsen som räknas och inte formen i sig.
Med egot som vägledare vill vi "håva in" en partner som ska uppfylla vårt behov av speciellhet och upphäva vår känsla av brist. Det låter motsägelsefullt och förvirrat, eller hur? Ja, egot är motsägelsefullt och förvirrat. En dålig vägledare helt enkelt.
Så frågan är kanske inte så mycket vem du ska välja utan med vilket syfte du väljer, och hur medveten om det du förmår vara just nu.
Kursen talar om våra "speciella relationer". Om du vill läsa en riktig "rysare", så kan du slå upp Kap. 17.IV " De två bilderna". Ja, det börjar bra men sen blir det bitvis tufft. Men notera också att det står: " ..... att den Helige Ande inte vill beröva dig dina speciella relationer, utan vill omvandla dem."
Det kan också vara till hjälp att läsa sid 13 - 14 i Handledning för lärare. Och kom ihåg att vi alla är Guds lärare, samtidigt som vi är elever. Vi befinner oss alla i en inlärningssituation - lyssna med "hjärtat"! I varje ögonblick finns möjligheten att välja att vara lycklig och dela den lyckan med andra.
Bästa hälsningar, i Mirakel-anda!
BN
Till sida 1», sida 2» , sida 3» , sida 4 » , sida 6» , sida 7», sida 8»
Index över ord och termer i A Course in Miracles
En förklaring av några huvudbegrepp i Mirakelkursen på svenska finns här»