Frågeservice
Du kan få svar på dina frågor om En Kurs i Mirakler genom vår frågeservice. Skriv din fråga här nedan och skicka den. Alla frågor och svar kommer att publiceras här.
Frågor och svar (Sida 2 av 7) Till sida 1», sida 3», sida 4» , sida 5» , sida 6» , sida 7»
Fråga:
För mej tycks det som om gränslinjen mellan egots plan och tankesystem och Guds Plan och Tankesystem är så subtil, att jag ibland inte vet på vilken sida av skiljelinjen jag befinner mig. Jag ber om klarsyn och förståelse. Var i Kursboken tas detta upp?
Svar:
Tack kära Vän för din fråga. Helt klart finns det en gränslinje mellan egots respektive Helige Andes tankesystem. Vilket av dem vi valt kan vi avgöra enklast genom att fråga oss själva hur vi mår: ”Hur kan du veta om du valde trappan till Himlen eller vägen till helvetet? Mycket enkelt. Hur känner du dig? Finns det frid i din medvetenhet? Är du säker på vilken väg du går? Är du säker på att Himlens mål kan nås? Om inte, vandrar du ensam. Be då din Vän att förena sig med dig, och ge dig visshet om vart du går.”(T-23.II.22:6-13) och “Ditt sinne och mitt kan förenas för att lysa bort ditt ego, och frigöra Guds styrka så att den finns i allt du tänker och gör. Nöj dig inte med någonting mindre än detta, och vägra att acceptera någonting annat än detta som ditt mål. Var mycket uppmärksam på alla övertygelser som hindrar att du uppnår detta, och ta avstånd ifrån dem. Döm hur väl du har lyckats med detta med hjälp av dina egna känslor, för detta är det enda rätta sättet att använda dömande.” (T-4.IV.8:3-6)
Om vi när vi inte har frid kan påminna oss om att vi valt att lyssna till egot oavsett hur omständigheterna i våra liv verkar se ut så har vi uppammat den lilla villighet som Helige Ande behöver för att hela våra sinnen. Utan detta fulla ansvarstagande för det egna sinnestillståndet måste Helige Ande vänta tills vi ändrar oss. Men varje nytt ögonblick utgör en möjlighet för oss att välja om eftersom det förflutna, i vilket våra problem verkar ligga, alltid är borta då vi väljer att förena våra sinnen med Helige Ande i det heliga ögonblicket.
A.T.
Fråga:
Vad säger kursen om den upplysning som världen erbjuder genom olika gurus och det som kursen leder oss till. Mayakalenderns förutsägelser, tillhör det egots tankesystem eller inte.
Svar:
Tack för din fråga. Den första delen av din fråga rör vad Kursen säger om upplysning. Till att börja med kan vi konstatera att Kursen på intet sätt utger sig för att vara den enda vägen till inre frid eller Sanningen, utan bara en av tusentals vägar: ”Finns det andra lärare som kan visa vägen åt dem som talar andra språk och har andra symboler? Förvisso finns det det. Skulle Gud lämna någon utan en mycket omedelbar hjälp i svåra stunder; en frälsare som kan symbolisera Honom Själv? Men vi behöver en mångfacetterad läroplan, inte på grund av skillnader i innehållet, utan därför att symboler måste skifta och förändras för att svara mot behovet.” (H-23.7:2-5) Det Kursen påstår är det slutgiltiga målet kan sägas motsvaras av det buddhistiska konceptet om ett utslocknande av jaget och ett uppvaknande i den opersonliga ettheten. En ”guru” kan vara en användbar symbol så länge det finns en stark identifikation med den egna personen. Således föreslår Jesus i Kursen att vi väljer att ha personen Jesus som förebild så länge vi tror att vi själva är personer: ”Du har blivit ombedd att ha mig som förebild för din inlärning” (T-6.In.2:1) Men om det slutgiltiga målet är att vakna upp från hela drömmen om separation och personer så säger det sig själv att en guru som gör den egna personen verklig i syfte att åtnjuta andras vördnad, kärlek etc. snarare hindrar dem som försöker lära sig att transcendera det personliga jaget. Den karismatiske sektledaren är ett tydligt sådant exempel, ett fenomen som finns också bland människor som studerar Kursen.
Så till frågan om Mayakalendern och om den tillhör egots tankesystem. Ett par retoriska frågor som kanske kan ge ett svar på frågan är: Finns Mayakalendern i Gud, i perfekt Etthet, i Evigheten? Finns det något behov av den, tjänar den något syfte i Gud? Då svaret på denna fråga är rätt så givet kan vi dra slutsatsen att Mayakalendern, liksom hela det fysiska universum tillhör egots tankesystem. Ett par aspekter av Mayakalendern som kan omnämnas här är att den är djupt rotad i tron på linjär tid och att vetskap om vad som kommer att inträffa i ”framtiden” på något sätt kan vara värdefullt här och nu. Detta till skillnad från vad Kursen säger om tiden, nämligen att detta ögonblick är den enda tid som finns och den enda tid i vilken frälsningen erbjuds oss: ”Tyngdpunkten i den här kursen förblir alltid densamma; det är i detta ögonblick som fullständig frälsning erbjuds dig, och det är i detta ögonblick som du kan acceptera den. Detta är fortfarande ditt enda ansvar. Soning kan jämställas med total räddning undan det förgångna, och total brist på intresse för framtiden. Himlen är här. Det finns inte någon annan plats. Himlen är nu. Det finns inte någon annan tid. Ingen undervisning som inte leder fram till detta är av intresse för Guds lärare.” (H-24.6:1-8) Ett till stycke i Kursen som poängterar det innevarande ögonblicket som den enda tid som finns hittar vi i kapitel 15: ”Rädslan tillhör inte nuet utan endast det förgångna och framtiden, som inte existerar. Det finns ingen rädsla i nuet när varje ögonblick står klart och åtskilt från det förgångna, utan att dess skugga sträcker sig in i framtiden. Varje ögonblick är en ren, obefläckad födelse, i vilket Guds Son träder fram ur det förgångna in i nuet. Och nuet utsträcker sig för evigt. Det är så vackert och så rent och så fritt från skuld att ingenting annat än lycka finns där. Det finns inget minne av mörker, och odödlighet och glädje råder nu. Den här lektionen tar ingen tid i anspråk. För vad är tid utan ett förgånget och utan en framtid? Det har tagit tid att vilseleda dig så fullständigt, men det tar ingen tid alls att vara det du är. Börja öva det sätt som den Helige Ande använder tiden på som hjälp i undervisningen till lycka och frid. Ta just detta ögonblick, nu, och tänk på det som den enda tid som finns. Ingenting ur det förgångna kan nå dig här, och det är här som du blir fullständigt frikänd, fullständigt fri och helt utan fördömande. Från detta heliga ögonblick i vilket heligheten föddes på nytt kommer du att gå framåt i tiden utan rädsla, och utan någon känsla av förändring med tiden.Tid är ofattbar utan förändring, men helighet förändras inte. Lär av detta ögonblick mer än bara att helvetet inte existerar. I detta förlossande ögonblick finns Himlen.”(T-15.8:2-7;9;10:1-3)
A.T.
Fråga:
Är vi som ’dementa’, ser vi bara glimtar av det som är verkligt? Vad är meningen med våra liv? Ville Gud ”testa” sig själv och skapade ett ”datavirus” för att se om han kunde ”bota” sig själv/vinna tillbaka oss/öppna våra själar?... Var allt för perfekt i den sanna världen? ...
Varför blev det hål i helheten och varför var inte Guds värld så perfekt att han kunde stå emot egot? Varifrån kommer egot och när skapades det? Av vem skapades egot? Bor Gud i oss?
Och till sist: Varför måste vi förstå hur allt fungerar, kan vi inte bara acceptera Gud och leva i nuet? Varför säger vi alltid varför?
Svar:
Den stora Frågan
Ja, just det. Hur kunde det omöjliga inträffa? Hur kunde det ens vara möjligt att uppleva det omöjliga, det som dessutom inte har inträffat? På ett ställe i Kursen står det att det är den bästa frågan, på ett annat ställe står det att det är bara egot som ställer den frågan, men också att det finns ett svar på den, det är bara det att vi inte kan förstå svaret förrän vi är framme, och då kommer vi inte ens att vara intresserade av spörsmålet. Jaha, ja.
Och, kära vänner, läs verkligen Inledningen till Begreppsförklaringar i slutet av boken. Den ger Kursens respons på våra teologiska spekulationer i allmänhet, inkl. den här frågan, klart och tydligt.
På många, många ställen talar den om den taktik i myriader former som egot använder för att skydda oss mot Sanningen, och för att få oss att avstå från att göra det lilla som är vår uppgift på vägen tillbaka.
Egot känner sig förstås förorättat över att ha en så liten uppgift jämfört med den Helige Ande som gör själva jobbet. Ja, egot har förstås ingen uppgift alls, det är vi som har till uppgift att välja rätt vägledare, det är allt. Och det är, paradoxalt nog, en mäktig uppgift. Gud gör ingenting emot vår vilja.
Enligt Kursen bad vi om speciella favörer från Gud, något mer än de andra, och det var det enda som Gud inte kunde ge oss, och då beslöt vi att försöka skaffa oss dessa förmåner på egen hand. Hm.
Redan detta är inkonsekvent, eller hur? Kursen säger ju att Gud har bara en Son. Vem ville ha mer än vem? Vi tror ju att vi attackerade Gud och därför känner denna skuld och rädsla som vi sedan projicerar på den värld vi gjorde för att gömma oss i. Vi startade kurragömma-leken men nu är vi trötta på den och vill bli upptäckta. Utmattade och uttråkade ligger vi där och kurar, men är ändå för stolta för att bara stega fram och säga: "Nu går jag hem."
Och det känns som om jag har legat där riktigt länge. Mamma och pappa måste vara arga på mig för att jag inte kommer hem till middag, och det börjar bli mörkt och var är de andra barnen egentligen? Jag kan varken se eller höra dem. Råkade jag somna och de andra har redan gått hem, glada och nöjda efter att ha avslutat den lilla lek som ingen tog på allvar, utom jag, som just nu i alla fall, känner mig skamsen och desorienterad för att jag somnade. Hittar jag hem i mörkret? - Det lyser där borta, det är bäst att jag går i den riktningen ....
Det där blev väl inget svar på den stora Frågan. Nej, det blev det inte. Bara en liten liknelse av något slag, och några exempel på vad Kursen säger till våra överhettade sinnen för att vi ska lugna ner oss och istället fokusera på det vi verkligen kan göra. Följa ljuset, inte mörkret.
Och genom hela boken löper ett pärlband av möjligheter att nå in till den innersta kärnan, till upplevelsen, och en ständig fördjupning av den upplevelsen.
Hur kan det vara möjligt att inte vara lycklig? Det är också en Fråga.
B.N.
Fråga:
Vad säger den som dikterat Mirakelkursen om Skapelsen?
Svar:
Denna fråga rör vad den som dikterat Kursen säger om skapelsen. Vad som kan vara på sin plats här är att påtala den skillnad Kursen gör mellan det som är skapat och det som är gjort. Det som är skapat är skapat av Gud och delar hans attribut – det är evigt, perfekt, odödligt, oföränderligt och helt enat, dvs. det finns ingen separation i denna skapelse som är en utsträckning av Guds Varande. Vad som är gjort å andra sidan är hela det fysiska universum inklusive den värld vi tycker oss leva i - en värld av separation, lidande och död, ständig förändring och "lycka" som på ett ögonblick kan förbytas i djupaste sorg. Men världen sägs i Kursen vara mer än bara en illusorisk motsats till Verkligheten: "Världen gjordes som en attack på Gud. Den symboliserar rädslan." (A-Del II.F3.2:1-2) Men eftersom Kärleken inte kan ha någon motsats, "Motsatsen till kärlek är rädsla, men det som är allomfattande kan inte ha någon motsats" (T-In.1:8) så finns det inte någon värld: "Det finns ingen värld! Detta är den centrala tanke som kursen försöker lära ut. Inte alla är redo att acceptera den, och var och en måste gå så långt som han kan låta sig ledas på vägen till sanningen." (A-132.6:2-4) Världen finns bara i ditt sinne och eftersom detta sinne inte är skapat av Gud så är det inte verkligt. Det Gud skapar kan inte drömma fram en värld av separation. För detta icke-existerande sinne är det omöjligt att försöka förstå det och det är ingenting som Kursen ber oss förstå. Den uppmanar oss snarare att inte tro att vi vet eller förstår någonting: "Jag vet inte vad jag är, och därför vet jag inte vad jag gör, var jag är, eller hur jag skall se på världen eller på mig själv. Men frälsningen föds genom att du lär dig detta. Och Det du är kommer att berätta för dig om Sig Själv." (T-31.V.17:7-8) och "Du är fortfarande övertygad om att din förståelse är ett mäktigt bidrag till sanningen, och gör den till vad den är. Men vi har betonat att du inte behöver förstå någonting." (T-18.IV.7:5)
A.T.
Fråga:
Hej jag funderar... kroppen är en illusion enligt kursen, är det då viktigt vad jag matar denna illusion med? (mat). Spelar det någon roll om jag är köttätare eller vegetarian? enligt annan andlig litteratur bör man inte äta kött för att jag då bygger upp min kropp med dålig karma från djuren t.ex. om de kände skräck i dödsögonblicket eller hade blivit dåligt behandlade och då lagrat stress i sina kroppar mm. + att äta eller ätas är egots hurra-rop, som skapar konflikt. vad är det för skillnad om man dricker alkohol ibland eller är nykterist? är det viktigt med motion?
Svar:
Tack kära Vän för dina frågor. Frågan om vad man ska stoppa i sin kropp undgår förmodligen ingen som studerar Kursen eller någon annan andlig lära för den delen. Ämnet mat verkar vara kringgärdat av flera av den här världens ”lagar” vilka alla syftar till att upprätthålla tron på världens såväl som kroppens verklighet och därmed tron på separationen från Gud. Syftet med dessa ”lagar” är på en nivå som vi lättare kan relatera till att övertyga sinnet om att det kan finnas ett förorsakande i form. Med detta menas att någonting som händer eller görs i världen på något sätt kan påverka ens sinnestillstånd, som t.ex. att man blir upprörd över vad någon säger. Om vi börjar med frågan om man skall äta djur eller inte så tar Kursen naturligtvis inte ställning i frågan då detta skulle vara att göra någonting i världen/illusionen viktigt och verkligt. Den första principen för mirakler lyder ”Det finns ingen rangordning av svårigheter i mirakler” (T-1.I.1:1) vilken fullständigt upphäver den första kaoslagen i egots tankesystem, att ”sanningen är annorlunda för var och en” vilken ”…härrör från övertygelsen att det finns en hierarki av illusioner”. (T-23.II.2:1,3). Enligt denna lag är det en skillnad på djur och t.ex. växter vilket innebär att det på något sätt är en skillnad att äta eller inte äta djur. Den kanske vanligaste invändningen mot att äta djur är att de till skillnad från t.ex. växter skulle vara levande. Vad vi till att börja med kan konstatera är att allt organiskt man stoppar i sig innehåller biologiska celler som lever eller har levat, vare sig det rör sig om djur eller grönsaker och ur detta perspektiv så fordras att för att min kropp skall kunna fortsätta att leva så måste något annat dö, en symbol i drömmen för hur vår separerade så kallade existens fordrat Guds eller Etthetens död. Vidare kan vi konstatera att ingenting som verkar leva i den här världen har något verkligt liv och således kan det inte dö: ”Det finns inget liv utanför Himlen. Där Gud skapade liv, där måste livet finnas. I varje tillstånd som är åtskilt från Himlen är liv en illusion. I bästa fall ser det ut som liv; i värsta fall som död.” (T-23.II.19:1-4) Så lika lite som att någonting lever här, dör någonting här: ”Du tror att döden hör till kroppen. Ändå är den bara en tanke, ovidkommande för det som ses som fysiskt.” (A-167.3:1-2). Då hela den egna, illusoriska existensen bygger på Guds död är försöket att undkomma skulden över detta genom att t.ex. inte ”döda” och äta djur tämligen fåfängt. Det är absolut ingenting fel med att vara vegetarian om man är vägledd av Helige Ande att vara det men om man är det för att man tror att man skulle vara skyldig om man äter djur så är detta ett uttryck för övertygelsen om att det finns ett förorsakande i form, alltså att vad kroppen gör kan ge upphov till skuldkänslor i sinnet och denna övertygelse vidmakthåller egots tankesystem. Ett annat uttryck för denna övertygelse är att det man äter skulle kunna ge upphov till en frisk eller en sjuk kropp och att man av den anledningen väljer att eller avstår från att äta en viss föda, kanske ett av egots favorittrick för att förlägga orsaken till upplevelser av behag såväl som obehag ute i världen ”utanför” sinnet.
Ännu ett sätt på vilket egot använder mat är att man genom att äta eller avstå från att äta viss föda skiljer sig från andra människor på så vis att man tycker sig vara ”andligare” eller ”stå högre” än andra, vilket sannerligen kan sägas vara ett uttryck för andlig speciellhet utöver att det återigen är gammalt hederligt projicerande av egen inbillad och förnekad skuld. I Matteusevangeliet i Nya Testamentet står det: "...Lyssna och försök att förstå. Det är inte det som kommer in i munnen som gör människan oren. Men det som går ut ur munnen, det gör människan oren. (...) Förstår ni inte att allt som kommer in i munnen hamnar i magen och töms ut på avträdet? Men det som går ut från munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, mened, förtal." (Matt 15:10-11, 17-19)
Vad vi slutligen kan säga, vilket gäller även alkohol och motion och för övrigt allt annat man verkar göra i världen, är att det enda som spelar någon roll är syftet med det man verkar göra; gör man det vägledd av egot eller av Helige Ande? Svaret på denna fråga visar att det inte kan finnas något ”rätt” eller ”fel” i termer av form, utan endast i termer av hur du mår vilket är direkt beroende av om du fattat beslut med egot eller Helige Ande.
A.T.
Till sida 1», sida 3» , sida 4» , sida 5» , sida 6» , sida 7»
Index över ord och termer i A Course in Miracles
En förklaring av några huvudbegrepp i Mirakelkursen på svenska finns här»