Vad Mirakelkursen säger - Kenneth Wapnick
(Sida 2 av 2)
Andens tankesystem
Guds svar på separationen var skapelsen av den Helige Ande som talar för Helheten. Det är den del av Gud som kursen definierar som ”Rösten för Gud”. Den utsträcker sig till denna värld och påminner oss om det hem vi tror vi lämnat. Helige Anden talar till oss genom vanligt sunt förnuft och är en utsträckning av Gud som kallar på oss och talar till oss i denna värld – i det den berättar att det finns ett annat sätt att leva och samspela. Den Helige Andens viktigaste medel för att korrigera egots misstag är genom förlåtelsens dynamik. Vi kan förstå förlåtelse mycket klart när vi inser exakt vad egot har gjort, nämligen att först konstatera att vi är skyldiga, att skuld är verklig och sedan ge oss medel att rädda oss från skuld genom att projicera den på andra människor.
Vårt sinne en filmprojektor
Vi kan föreställa oss själva som en filmprojektor. Filmen som kontinuerligt löper genom vårt sinnes projektor handlar om vår egen skuld, om vår egen uppfattning om oss själva; som är en uppfattning av hat och självanklagelser, vilket vi har diskuterat tidigare. Vad vi gör med filmen när den går genom projektorn är att låta den belysa en duk därute, utanför oss själva. Den duken återbildar hela omfattningen av vårt liv, från ögonblicket vi föddes till vi dör. På duken hittar vi alla människor vi mött från födelseögonblicket till tidpunkten då vi lämnar. Hur vi mår, vad vi känner, och hatet vill vi projicera och se där ute i världen, inte i oss själva.
Våra sinnesintryck är en film
Det är därför kursen talar om att ”projektion ger upphov till perception” (varseblivning). Varseblivningen av yttervärlden, som sker med hjälp av våra sinnesorgan, har inget att göra med vad som förefaller att vara därute. Vad det i själva verket handlar om är projektion av det vi har inom oss. Vad Helige Anden nu gör, mycket briljant, är att använda samma dynamik som egot använder, nämligen projektionen, och vända på egots resonemang. Själva skulden – som vi inte är medvetna om på grund av att den har blivit så förnekad och förträngd i oss själva – slungas ut på vårt livs filmduk, huvudsakligen på relationerna i våra liv. Det ger oss chansen att se på våra liv som de är. Vi blir därmed i stånd att säga att problemen inte är därute i dig, de är inte på denna duk, utan snarare inom mig själv.
Vi upptäcker vår skuld genom andra
Om vi inte hade möjligheten att först se skulden i någon annan, så skulle vi inte slutligen kunna komma till insikten att skulden är inom oss själva. Relationerna, situationerna, samt problemen som konfronterar oss i våra liv – de som ger oss de största svårigheterna och drar fram allt det sämsta i oss – är stora gåvor, om vi väljer att se det så. De är gåvor, för de ger oss chansen att se skulden som vi annars aldrig skulle ha vetat om. Projektionen av skuld som i egots system är ett sätt att hålla fast skulden, blir med Helige Andes system ett vackert sätt att släppa den.
Förlåtelsen - den Helige Andes plan
Vi kommer nu att se att förlåtelsen består av tre grundläggande steg.
Första steget
Vi kan uttrycka det genom att säga, att problemet är inte därute i dig, problemet är i mig. Skälet till att jag är olycklig har ingenting att göra med vad du har gjort. Det spelar ingen roll vad du förefaller ha gjort, anledningen till att jag är olycklig beror på resultatet eller valet jag har gjort. Fienden är inte i dig, men i mig. Fienden är inte i världen. Det spelar det ingen roll vad världen förefaller att göra. Fienden är alltid hur vi valt att se på världen. Kursen säger på ett ställe: ”Försök inte ändra världen, försök hellre att ändra din uppfattning om världen”.
Våra problem är inte utanför oss. Våra problem består av hur vi ser på dem. Detta är i själva verket en definition på vad ett mirakel är: ”Allt vad ett mirakel är – är en förändring i uppfattningen.” Det är en korrektion av hur vi uppfattat världen och andra människor, en korrektion av hur vi har tänkt. Det är ett sätt att säga: ”Jag har varseblivit världen felaktigt, nämligen genom egots ögon och nu kan jag se genom Andens ögon”. Det är allt vad ett mirakel är.
Miraklet är inte att se Gud i en brinnande buske, det är inte att dela på Röda Havet, det är inte heller att gå på vatten. Allt vad ett mirakel är, är en förändring i sinnet. Eftersom egot inte är mer än en tanke, är allt som behövs förändras – denna tanke! Den tanken, är en tanke om separation vilken i sin tur är en tanke om synd – och från synd hittar vi sedan skulden. Så allt vad vi i själva verket behöver göra för att bli helade, är att ändra vår uppfattning om skulden. Sättet vi gör det på – är att först känna frestelsen att projicera skulden på någon annan – och sedan ändra den perceptionen. Första steget är alltså än en gång, att säga: ”Skulden är inte i dig, skulden är i mig!” Vad miraklet sålunda säger är: ”Ta tillbaka problemet dit där det i sanning är, nämligen i sinnet, och se det inte utanför dig.” Detta tillåter oss att ta nästa steg.
Andra steget
Kom ihåg att egots metod var att göra skulden verklig. Vad vi nu behöver göra är att inse att skulden inte är utanför oss, men inuti oss – och ändra uppfattning om denna skuld. Vår skuld är i grund och botten – det som vi erkänner i detta andra steg – ett beslut! Precis som vreden mot någon annan, som vi trodde var berättigad, representerade ett beslut om att projicera vår skuld. I förlåtelsens andra steg erkänner vi att också skulden representerade ett beslut. Beslutet var, mycket enkelt, att vi såg oss själva som den skuldfyllde sonen till egot eller som son av denna världen – snarare än som den oskyldige Sonen till Gud. Eftersom vi en gång fattade detta beslut, kan vi ändra vår uppfattning om det. När skulden har tagits tillbaka till vårt sinne, kan vi se på den och säga: ”Jag har gjort ett misstag, men nu kan jag ändra uppfattning”.
Tredje steget
Detta är vad som tillåter Anden att ta det tredje steget, vilket tillhör Honom. Vårt ansvar är bara de två första stegen. Hans ansvar är det tredje. Han klarar detta mycket bättre än vi klarar de två första. Vad Han gör med sitt steg är att, så snart vi har överlämnat vår skuld till Honom, så tar Han bort den från oss. Detta är en mycket viktig punkt att förstå – att vi är inte de som kan ta bort skulden. Eftersom vi är de som skapat skulden och det är vi som är snärjda inom i egots tankesystem – behöver vi nu hjälp som kommer utanför detta tankesystem. Den hjälpen är den Helige Ande.
Den Helige Anden kan inte ta bort skulden från oss så länge vi fortfarande är attraherade av den. Han kommer aldrig att ta bort den så länge vi håller fast vid den, något vi gör eftersom vi är så rädda. Anden måste vänta på den tidpunkten då vi säger: ”Detta är vad jag en gång valde, men nu väljer jag ännu en gång!”
Den viktigaste idén i kursen, är den starka betoningen som läggs på valet och på styrkan i beslutet som vilar i vårt sinne. Kursen säger att vårt sinne är det mäktigaste verktyget i världen. Eftersom det är detta sinne som gjorde denna världen som vi tror är verklig. Då måste det vara samma sinne, som ändrar på sin uppfattning och säger: ”Detta är vad jag gjorde. Detta är vad jag trodde var verkligt – men nu ser jag att världen är illusorisk”. Förutsättningen för detta är den möjlighet som förlåtelsen ger oss. Förlåtelsen säger, än en gång mycket kort, att det som jag tror har hänt mig, har i själva verket inte hänt mig. Du/ni var inte ansvariga för all den smärta som jag led av. Kursen definierar förlåtelsen som: ”Förlåt din broder för det han inte har gjort mot dig – inte för vad han har gjort – men för vad han inte har gjort”. Han har inte tagit bort Guds frid från dig.
Dessa tre stegen i förlåtelseprocessen är, än en gång, mycket kort: Först återkallar vi vår projektion och säger: ”Skulden är inte i dig, skulden är i mig”.
Det andra steget säger: ”Skulden som jag trodde var i mig, är inte där alls, eftersom jag är den som placerade den där och jag är inte Gud och därför är den inte verklig!”
Det tredje steget är att Helige Anden tar bort skulden från oss.
Kursen är enkel
Och det är nu som vi kan se att Kursen är enkel. Allt vad den säger till oss är – att allt som händer oss i våra liv, från tidpunkten vi föddes till det vi dör, från ögonblicket vi går upp på morgonen till vi går och lägger oss – är allt en del av Helige Andes plan.
Det innebär, att först blir vi frestade att se skuld i någon annan – vilket ger oss chansen att se på den igen – och säga: ”Det som jag trodde, handlade inte bara om denna personen, som är min medmänniska, och även min broder i Kristus, utan också om vad jag i själva verket trodde om mig själv. Nu när jag ser att detta var vad jag trodde och detta är vad jag har gjort – kan jag förändra min uppfattning om det”. Om inte dessa möjligheter fanns så skulle vi aldrig få chansen att bli fria från skulden eftersom den för alltid skulle vara begravd i de djupa krokarna i vårt omedvetna sinne. Detta är verkligen det enda Kursen ber oss att göra. Vi ombeds inte att förstå hela dess tankesystem, inte ens det som sagts här. Det enda vi är ombedda att inse är att ingenting händer tillfälligt. Varenda händelse som äger rum i våra liv är en del av den Helige Andes plan, om vi väljer att identifiera oss med den planen. Våra problem ligger alltid i våra egna val. Det spelar härvidlag ingen roll vilka skenbara olyckshändelser eller katastrofer som finns i våra liv.
Vi väljer vad vi ser inte vad vi gör
Valet vilar inte i vad som förefaller att ske med oss – men endast i hur vi ser på det. Denna punkt betonas igen för att den mycket ofta blir missförstådd i Kursen. Du skall inte sträva efter att förändra någonting som är utanför dig – därför det finns ingenting där. Allt vad du i själva verket kan förändra – är ditt eget sinne.
Offerrollen är svårast att släppa
Det svåraste som människor upplever när de försöker tillämpa dessa principer, är hur de skall ta itu med de problem som dyker upp och förefaller angripa dem. Alla är vi frestade att tro att människor omkring oss på något sätt attackerar oss, luras, manipulerar, utnyttjar, och så vidare. Det är dessa problem som ständigt konfronterar oss hela livet. Vi är frestade att betrakta oss själva som oskyldiga offer för det som görs mot oss. Folk i världen omkring oss betraktas som plågoandar och vi ser oss själva som det oskyldiga offret. Det är mycket frestande.
Guds lärare
Det finns förmodligen ingen mer utmanande frestelse än denna, för dem som försöker bli Guds lärare – såsom Kursen definierar dem – nämligen de som försöker följa Kursens principer. Det handlar om undervisning som aldrig har något att göra med att undervisa människor i en konventionell lärosituation. Det betyder faktiskt att undervisa människor genom vårt vardagliga samspel med dem. När vi undervisar andra, handlar det om att vi lär om oss själva. Det allra svåraste problemet som konfronterar oss när vi försöker att praktisera dessa principer, är hur vi själva tar itu med de situationer då vi upplever oss angripna. Som Kursen framför finns det två grundläggande vägar vi kan följa.
De två vägarna
Egots väg. När du angriper mig, så är det ditt ego som angriper mitt ego, vilket jag inte tänker acceptera – och jag kommer att svara på samma vis. Den skuld som du känner, kommer att bli förstärkt genom ditt angrepp på mig – och skulden jag känner, när jag upplever mig som offer, blir förstärkt när jag ger tillbaka med samma mynt. Allt detta händer hela tiden i världen – i personliga såväl som internationella relationer. Människor är hela tiden ute efter att ”göra upp” och klå varandra eller skydda eller angripa varandra. Allt som händer med oss är att mitt ego förstärker ditt ego som förstärker mitt – och vi går runt och runt och runt…
Andens väg. Anden tar hand om angrepp genom att inte se det som ett angrepp. Kursen säger att endast Anden kan bedöma. Han ser allting i världen som tillhörande en av två kategorier. I den första kategorin ses angreppet som ”ett uttryck för kärlek” – nämligen att Kristus Kärlek inom mig = människokärleken – utsträcks till dig. I den andra kategorin ses angreppet som ”ett rop på Kärlek”. Alla de skenbara angreppen i världen faller i denna kategori.
Kärlek kastar ut rädsla och egotänkande
Bibeln säger, såsom kursen citerar den många gånger: ”Perfekt Kärlek kastar ut rädsla”. Det betyder att när du känner Kärlek i ditt hjärta upphör du att vara rädd, precis som när ljuset tänds i ett mörkt rum och mörkret försvinner. Perfekt Kärlek kastar inte bara ut rädsla – den kastar också ut varenda del av egots tankesystem. En inneboende del av egots system är att om du tror på en del av det, måste du tro på hela, därför att allt bygger på vartannat. Det är ett perfekt, logiskt och skickligt system. Det är också ett system som är vansinnigt, som kursen beskriver det, därför att det börjar med ett galet antagande – nämligen att separationen är verklig. Köper du en del av egots paket, så måste du köpa hela – det är en paketresa, allt inkluderat! Så perfekt Kärlek kastar inte bara ut rädslan, den kastar ut skuld, hat, vrede etc.
Angrepp är en längtan efter att bli korrigerad
Detta betyder, att om någon förefaller att angripa en annan person eller önskar att såra någon annan – kan det, just då, vara så att den personen inte upplever Kärlek inom sig själv. Annars skulle han inte vilja angripa eller såra. Personen är skrämd och skuldtyngd och manifesterar detta genom att angripa en annan person. Han kan endast angripa därför att han inte identifierar sig med Guds Kärlek – just då! Just då tror han att han är egots barn snarare än ett Guds barn – och därför måste han tro på hela egots tankesystem. Han måste tro att han är syndig, skyldig; att angrepp är berättigat. När en person angriper dig, säger han i själva verket omedvetet: ”Jag tror att jag är ett ego och det enda sättet jag kan ta itu med den oro och den överväldigande skuld jag känner – är att placera den på dig. Var så snäll och visa mig att jag har fel, att mitt grundläggande antagande är felaktigt”. Alla angrepp är ett rop på hjälp, ett rop till världen att personen i fråga inte tror att hon eller han är värd något.
Vi är i samma båt
Om du nu attackerar mig – och jag tror på vad Kursen säger och har identifierat mig med Helige Andens tankesystem – att Gud skapade mig, att Helige Anden och Jesus kärlek är här med mig och skyddar mig så kommer mitt korrigerade sanna seende – som är miraklet – tala om för mig att du inte angriper mig. Du är min broder i Kristus som kallar på hjälp. Samma hjälp och samma Kärlek som du kallar på, måste vara den hjälp och Kärlek som jag kallar på. Om jag inte trodde att jag var ett ego skulle jag inte vara i denna världen. Det måste finnas en del av mig som identifierar sig med egot. Ditt kallande på hjälp är därmed mitt. Det är vårt gemensamma kallande som förenar oss.
Förlåtelsen upplöser tron att vi är skilda åt
Ett annat sätt att definiera och beskriva vad förlåtelse är – är att beskriva hur den upplöser tron på att vi är skilda åt. Om vi är skilda åt betyder det att synd är verklig, eftersom synd är likvärdig med separation. Det betyder att egot är verkligt. Om vi inte är skilda, om vi kan flytta oss bort från de skenbara förhållandena som skiljer oss åt – då kommer vi att inse att egot har fel för vi är förenade till ett i Anden. Om vi erkänner och identifierar oss med Kristi ljus som skiner på samma vis i oss alla och förenar oss, då betyder det att egot har fel – och egot därmed har gjorts ogjord. Om du förefaller att angripa mig och jag inte önskar svara med samma mynt – då blir jag snarare försvarslös än försvarar mig. Vad jag då verkligen säger till dig är att jag är ett barn till Gud och därför inte behöver vara rädd för dig. Du är också ett barn till Gud och vi är båda barn till samma Fader. Vi är båda bröder i Kristus. I det att jag bekräftar detta med dig och lär dig att du har fel – så lär jag mig samma sak. Behovet i dig att bli helad, som manifesterar sig i ditt angrepp på mig, reflekterar också behovet jag har, att bli helad.
Jag förlåter mig själv genom att förlåta dig
Här kan vi se vad kursens grundläggande budskap är:
”Så som du blir helad genom min förlåtelse – är detta vad som helar mig”.
Det är samma helande eftersom det är samma skuld. Kursen betonar idén att vi inte når himlen med egen kraft. Den säger att frälsningen är en satsning på samarbete. Vi träder in i fridens boning två och två. Det betyder att vi behöver varandra – för att vi skall kunna vara medlen, lärarna eller möjligheterna för varandra. Det tillåter oss att befria oss själva från skulden som vi annars aldrig skulle ha möjlighet att bli befriade från. Det äger rum utan att vi kommer att märka hur det går till.
Det sker när Anden för dig in i mitt liv. Då tar han med sig någon som kan bli min frälsare. Inte som en idol, inte som någon som vill rädda mig i den meningen att han finns utanför mig och gör magiska saker. Snarare för att du är den som kan rädda mig från skuld för att jag först vill bli frestad att projicera denna skuld på dig. Genom att först göra detta och sedan ändra min uppfattning i det att jag ”väljer ännu en gång” – som Kursen avslutar sin textdel med – så gör jag också valet att se annorlunda på mig själv.
Nu är inte bara du helad, men jag är också helad och vi vill båda hand i hand ta oss tillbaka till Gud som vi i verkligheten aldrig lämnade.
Och detta är vad hela Mirakelkursen faktiskt handlar om!
«föregående sida | 1 | 2 |