Använd utskriftsversionen (PDF-fil) av denna övning om du vill arbeta med papper och penna
Verktyg för Frid
Att arbeta med upprördhet och låta ens sinne helas
Sinnet som har frid har helats. Sinnet som har frid har helhjärtat välkomnat friden. I den här världen uppträder ofrid i många former. För att ett permanent helande skall kunna komma till stånd, så måste ofriden spåras tillbaka till dess enda orsak i sinnet. Att använda det här verktyget för det tillbakaspårandet kan hjälpa ett villigt sinne att släppa taget om vad det tror sig veta, se världen på ett annat sätt, och uppleva ett tillstånd i nuet av frid och glädje.
1. När jag tänker på ( A)______________________________________________ ___________________________________________________________________(någon handling, situation eller händelse i det förflutna eller i framtiden), så känner jag (B)_______________________________(ange specifikt de upprörda känslorna) därför att jag tror att (C)__________________________(namn) bär skuld OCH/ELLER jag är rädd för att (C) kommer att inträffa i framtiden.
2. (A), (B), (C) bevisar att jag har rätt om (D)____________________________ _______________________________________(min tro på brist som tar sig formen av en föreställning om självet/andra/världen). Jag tycker inte om vad jag känner nu, så jag är redo att överväga möjligheten att sättet jag varseblir det här på inte stämmer överens med hur det egentligen är. Som en del av helandeprocessen så är jag villig att se bortom hur jag har varseblivit min upprördhet (den betydelse jag givit den) och se inåt i mitt sinne.
3. Jag vill lära mig att det finns ett sätt som jag kan, utan skuld, se vilken del jag spelar i det hela då jag tänker (A)_____________________, och då jag känner (B)_____________________________ och då jag lägger skulden på (C)_________________________________________________ och/eller fruktar (C)_______________________________________________________________.
4. Jag släpper taget om min önskan att ha rätt om hur jag varseblir hela situationen: (A), (B), (C), (D). Jag vill vara lycklig istället. Genom egot (det förvrängda tänkandet/seendet) varseblir jag orsaken till min upprördhet och lösningen på den såsom varandes utanför mitt sinne. Den här projektionen verkar väldigt verklig. Dess syfte är att distrahera mitt sinne och avleda det från att se inåt.
5. Om orsaken till min upprördhet och dess lösning var utanför mitt sinne, så skulle jag faktiskt inte ha någon makt att ändra mitt sinnestillstånd. Att jag använder mig av projektion (att jag utanför mig själv ser det jag inte vill se inom mig) är anledningen till att jag verkar vara maktlös, varför (C) ________________________________verkar vara orsaken till min upprördhet.
6. Att jag tänker (A) ____________________________________ och känner (B)___________________________________ och anklagar (C)______________ och/eller fruktar (C) _________________________________ härrör ur min tro på brist (och vilken tar sig formen av en föreställning om självet/andra/världen) (D)_______________________________________________.
7. Jag är bara upprörd över någon eller något när han/hon/det speglar tillbaka till mitt sinne en trosföreställning som jag genom förnekande inte är medveten om. När jag anklagar/fruktar något i världen så är det för att undvika att se upprördheten och dess lösning så som de egentligen är (ett beslut i mitt sinne) och istället upprätthålla en föreställning om självet/andra/världen som jag önskar ha. Detta trick av mitt sinne verkar förskjuta skulden och rädslan, men vidmakthåller faktiskt känslorna av upprördhet. Att anklaga eller frukta en föreställning om självet/andra/världen kräver att jag tror att jag är begränsad till en kropp och en värld av kroppar, och förnekar mitt varas andliga, abstrakta verklighet. Som ett första steg för att släppa taget om all upprördhet så vill jag se i mitt sinne vad jag trodde var utanför det. Att vara upprörd över (A) ___________________________________ är bara ännu ett försök att göra (C)________________________________ till orsaken till min skuld och rädsla.
8. Att bli upprörd verkar vara värdefullt och rättfärdigt när (A) strider mot vad jag vill(e). Det jag vill/ville (ha) och förväntar/förväntade mig är (E) ___________________________________________________________________(handling, situation eller händelse). Jag tror fortfarande på någon form av brist (D) _____________________________ så jag tror att jag behöver (E) för att vara lycklig, fullkomlig, och fridfull. Är den här tron på brist och den förväntan som härrör ur den viktigare för mig än sinnesfrid?
9. Allt i den här världen samverkar till mitt bästa. Vad jag tror är orsaken till min upprördhet är inte alls orsaken. Valet att bli upprörd är ett val att inte se orsaken, min tro på separation/brist, som ett beslut mitt sinne fattar i nuet. Det är ett försök att se orsaken i det förflutna/framtiden och se nuet som dess verkan.
10. Vad jag vill JUST NU, över allt annat, är att ha frid. Jag ifrågasätter (D) _______________________________ och släpper frivilligt taget om (E) för att åter kunna förena mig med mitt enda mål: frid.
11. Sinnesfrid är ett beslut i nuet som jag tacksamt väljer JUST NU! Skuld och rädsla för konsekvenser verkade bara vara möjliga för att jag var fast besluten att hålla fast vid en tro på orsak i det förflutna/i framtiden. Jag släpper taget om den mening jag givit det förflutna/framtiden och öppnar mitt sinne för nuet, förlåten och oskyldig.
12. Jag är tacksam för insikten att orsaken till min upprördhet, som jag trodde var i världen, faktiskt bara var en ej ifrågasatt trosföreställning och ett beslut i mitt sinne; jag har på nytt valt SINNESFRID.