Översättning av "Mind Overhaul" från www.awakening-mind.org
En översyn av Sinnet
Introduktion
Kallelsen till att vakna upp kommer från djupt inom dig. Det är en inbjudan till ett äventyr olikt alla dem som världen någonsin har erbjudit. Den följande dialogen har sinnets uppvaknande som sitt huvudsakliga fokus. Den är representativ för sitt syfte. Detta är en av många dialoger som David deltagit i, med avsikten att blottlägga trosföreställningar som verkar lägga hinder i vägen för medvetenheten om kärlekens närvaro. Han ger både klarhet och djup. Sedan 1990 har han rest runt i hela USA och Kanada och haft mycket öppna diskussioner där inga frågor, bekymmer, eller ämnen varit ”förbjudna”. Diskussionerna har inbegripit icke-dualistisk metafysik och ofta liknat en sorts andlig psykoterapi där vardagliga problem spårats tillbaka till det falska trossystemet i sinnet, där rättelse då möjliggörs genom att acceptera en helande tanke – ett mirakel. Även om dessa sammankomster har tagit olika form (t.ex. föreläsningar, lektioner, workshops, veckoslutsretreater, rådgivning och intensiva retreater och som hållits hemma hos folk, i kyrkor, trädgårdar, bokaffärer etc.) så har syftet förblivit oförändrat – att lära sig sann förlåtelse och förstå det upplysta tillståndet.
Då man lär ut att man kan förstå sanningen som det enda som finns och vakna upp nu, så är det som lärs ut bara en reflektion av sinnets klarhet. Detta är en levande upplevelse och närvaro mer än bara en presentation av idéer.
Som Fridens Budbärare tjänar vi som ”mäktiga följeslagare” för varandra och inser att uppvaknandet inte är en lättvindig strävan, utan en som kräver ett avsiktligt och kompromisslöst åtagande. Diskussionens djup reflekterar vår villighet att ifrågasätta alla våra antaganden direkt och omedelbart. Det kan tyckas radikalt eller extremt och så som världen ser det så är det det. Sinnets totala transformation är något man närmar sig med en passion och hängivenhet och en glödande önskan som kommer inifrån. Detta är vårt förenade mål och syfte.
Tiden är kommen för att vakna upp. Tiden för ord och begrepp är nästan över. Nu söker vi direkt upplevelse av Guds Kärlek. Vi lägger gladeligen tekniker och repetitioner och ritualer åt sidan, så att vi kan komma för att möta Gud i våra hjärtans Tystnad. Det vi trodde att vi visste om Gud var ett misstag. Och så kommer vi denna gång med tomma händer och öppna armar, medvetna om att vi inte känner till vägen till Gud, men ändå förvissade om att Gud kommer att visa oss vägen.
Då vi ser oss omkring ser vi att mäktiga följeslagare har samlats bredvid oss för denna slutliga uppstigning till Gud. En vän är en vän för evigt i Herren. Välkomnandet upphör aldrig inför Kristus. Den Heliga Relationen har kommit över oss och vi fylls med glädje och tacksamhet. Den lyckliga drömmens vittnen ses överallt, vart vi än ser och för alltid. Fridens täcke har bretts ut över jorden. Stillheten flödar ut mot alla dess hörn.
Det finns ingenting kvar att göra annat än att fira, fröjdas och välsigna. All världens grannlåt som en gång fångade vår blick är utan värde inför denna upplevelses vidsträckthet. Alla ambitioner och strävanden efter framtida mål har försvunnit. All nyfikenhet på världen och dess vägar har upphört. Vi vilar i en stillhet så djup och så ofattbar att tiden går oss förbi utan att vidröra oss. Vi lyssnar. Vi hör. Vi fröjdas.
Denna skrift är bara en samling ord. I sig själv är den ingenting. Må dess ord vara en reflektion av Inspirationen inom dig, Kallelsen till att vakna upp och vara glad. Må din väg till frid, glädje och evig lycka påskyndas. Och må du uppleva det som vi inte kan tala om, men som du bara behöver be om.
En översyn av Sinnet
Det enda du aldrig kan lämna bakom dig är sinnet, ty det är överallt. Du kan förvisso lämna allting i den här världen bakom dig, men du kan inte lämna det du är. Eftersom sinnet är allomfattande så kan det inte begränsas i sanningen. Sinnet kan verka falla i sömn och drömma, men det kan aldrig vara vad det inte är. Medan det verkar sova, så är det enda som återstår för sinnet att göra är att välja att ändra uppfattning om sig själv och vakna upp. Denna diskussion, som äger rum mellan David och några vänner, kretsar kring den sinnesförändring som är nödvändig för att förstå upplysningen. Det blir uppenbart att detta kräver ett genomgripande ifrågasättande av alla hindren för medvetenhen om Kärlekens närvaro, en översyn av sinnet.
David: Sanningen är inom sinnet. Ändå finns ett trossystem som framkallar villfarelse, ett tillstånd av omedvetenhet, som skymmer medvetenheten om sanningen. Vi har en möjlighet, att på ett djupt meningsfullt sätt, komma samman och lugnt se på hindren för Kärleken och be Anden om upplysning. Sinnet som varseblir sig själv som existerande i en värld av dualitet utgår alltid från ett dualistiskt trossystem. Att kontinuerligt ifrågasätta detta dualistiska trossystem ses ofta som förvirrande och överväldigande; ändå är detta ifrågasättande nödvändigt om man skall uppnå ett konstant tillstånd av frid.
Det finns bara en Ande, men det verkar finnas många tankar, känslor och varseblivningar som döljer medvetenheten om Anden. De är alla frestelser att glömma Självet och Gud. Om dessa illusioner ges tilltro, så finns det ingen villighet att ifrågasätta den bakomliggande falska trosföreställningen vid roten till all felaktig varseblivning. Det är mycket viktigt för oss att ha ett öppet sinne och vara villiga att låta Anden blotta denna falska trosföreställning.
Det jag skulle vilja göra idag är att prata om idéer som reflekteras i En Kurs i Mirakler, en samtida skrift och ett praktiskt sinnestransformerande verktyg som kan vara till extremt stor hjälp för att komma till klarhet. Kursen är avsedd att hjälpa en att uppleva en bestående inre frid. Det är inte bara en bok som skall studeras, pratas om, analyseras, eller ritualiseras i betydelsen att man framställer ännu en teologi eller religion. Kursens budskap, det budskap jag delar med mig av, är att sanningen är inom dig och att oföränderlig sinnesfrid är ett mål som du kan och oundvikligen måste uppnå. Det är en frid som kommer från att vara i samklang med den där lilla, tysta Rösten inom dig och släppa taget om en annan röst i det vilseledda sinnet, egot, som är konfliktens, rädslans och dödens röst. I den här betydelsen kan Kursen sammanfattas på det här sättet: det finns två röster i det vilseledda sinnet, och detta är en kurs som handlar om att lära sig att lyssna bara på Rösten för Gud eller Rösten för frid och på det sättet göra slut på villfarelsen.
Denna Röst för Gud eller frid skulle kunna kallas för ens intuition eller inre vägledare. I Kursen kallas det för ”den Helige Ande”, eftersom kristen terminologi används. Om man har en kristen bakgrund så kanske man känner sig bekväm med termerna ”Helige Ande” eller ”Jesus” eller ”Gud Fader”. Om man relaterar till dessa termer från en annan tradition eller bakgrund så kan du tänka på den här Rösten som ett ”Inre Vetande”, eller en ”Högre makt”. Det vi vill göra är att gå bortom orden, som är former, och gå djupare. Vi vill förenas i en avsikt att uppleva en sinnets klarhet och sinnesfrid.
När jag läser det stycket så tänker jag på det Jesus lär ut i Bibeln; ”Himmelriket är inom räckhåll”. Tänk på den frasen och tänk hur nära något som är inom räckhåll är. Det är bara en annan symbol för att Kärleken är allestädes närvarande och mycket nära. Att kalla Gud en kärleksfull Fader är också en symbol. Gud är inte man; Gud är inte kvinna. Dessa är termer som kommer från denna värld av form och dualitet. Anden känner inte till kön. För att peka mot den eviga och oföränderliga Anden så använde dock Jesus de världsliga symboler och begrepp som det vilseledda sinnet är bekant med. Så när Jesus säger att ”Himmelriket är inom räckhåll” så vägleder Han en bara till det innevarande ögonblicket och till insikten att just nu, i just detta ögonblick, så är man perfekt. Det handlar inte om att försöka bygga upp och förbättra ens själv.
Oavsett hur förbättrat eller uppblåst detta begränsade själv verkar vara så kommer det aldrig att vara det oföränderliga, eviga Självet som Gud skapade. Man måste vara medveten om att det är en tankefälla att tro att ens lycka, sinnesfrid och frälsning ligger någonstans i framtiden. Det linjära (förflutna-framtiden) tidsbegreppet är en del av det dualistiska trossystemet som måste ifrågasättas. Det är stor glädje och förnöjsamhet i det Heliga Ögonblicket, NU. Gud håller inte inne med något eller svänger en morot av evig frid framför oss och säger ”Här är Himlen, fortsätt att sträcka på dig…HOPPSAN, du missade igen”. Upplysningen är just här, just nu för sinnet som är redo, öppet och villigt att inse det.
Frågeställare: Om upplysningen är så nära, varför verkar det vara en sån ansträngning att bli medveten om den? Varför fortsätter jag att känna mig skyldig, rädd, ångestfylld och deprimerad? Och varför fortsätter jag att upprepa samma beteendemönster om och om och om igen?
D: Det är just det jag vill att vår diskussion skall handla om idag. Om sanningen är omedelbar, precis här och inom räckhåll så att säga, så är det vi behöver göra att titta på vad som blockerar sanningen från vår medvetenhet. Vad står i vägen för att bara acceptera ens fullkomlighet och ens lycka? Vi vill undersöka vad som blockerar känslor av frid och glädje och kärlek från att upplevas varaktigt i medvetandet.
Det Kursen lär ut är att Kärlek är allt som finns: Kärlek är allt som finns och ingenting annat existerar. Gud har ingenting att göra med rädsla. Gud har ingenting att göra med sjukdom och lidande och ångest och depression och alla de former som rädslan verkar ta. ”Gud”, ”sanningen”, kalla det vad du vill, är Anden och ens essens; ens sanna Identitet är Ande. Jesus lär oss att: Du är den levande Gudasonen; Du är Kristus, men du har glömt din Identitet. Du har fallit i sömn och du drömmer en dröm där du tror att du inte är så som så som du skapades ”till Faderns avbild och likhet”. Istället tror du att du är en ynklig kropp omgiven av en vidsträckt värld och ständigt prisgiven åt yttre krafter. Det verkar som att du ständigt måste beskydda kroppen. Det verkar vara en kamp att överleva, en kamp att hålla huvudet ovanför vattenytan så att säga. Denna falska varseblivning är resultatet av ett falskt trossystem som sinnet hyser, grundat på tron på separation från Gud.
Om detta inte är ens sinnestillstånd för tillfället, ens nuvarande upplevelse, då finns det ett trossystem som man har investerat i som behöver ifrågasättas. Det finns bara två tankesystem i det vilseledda sinnet. Ett av dem är Helige Andes tankesystem av Kärlek. Det andra är egots tankesystem av rädsla. Att försöka hysa två fullständigt oförenliga tankesystem i sinnet är outhärdligt. Det vilseledda sinnet försöker projicera splittringen ut på världens filmduk. Det är så dualitetens värld verkar existera. Så då, istället för att bara se splittringen där den är, i sinnet, så ser det sovande sinnet den i världen (d.v.s. dualiteter såsom snabbt och långsamt, varmt och kallt, manligt och kvinnligt, gott och ont etc). Den här världen är därför ett försök att undvika att se att splittringen är i ens eget sinne. Vår diskussion idag kommer att fokusera på idén att det inte finns några problem åtskilda från ens sinne och att den enda Lösningen på det enda problemet är inom ens eget sinne och är tillgängligt i detta ögonblick.
Jag inbjuder er till att ställa vilka frågor som helst som någon har. Kom ihåg, vårt syfte är att gå in i denna undersökning tillsammans och inse att alla problem och bekymmer återspeglar den enda falska trosföreställningen som de härrör ur. Tillsammans, förenade med den Helige Ande, kan vi se deras overklighet. Finns det några frågor beträffande denna snabba inledning som jag precis givit?
F: Om inget overkligt existerar, vad finns då?
D: Gud och allt som kommer från Gud existerar. Så Kristus, Som är Hans skapade Son, existerar. Kristus är Guds Tanke. Gud utsträckte Sin Son från Sig Själv ”till Sin avbild och likhet”, vilket kan översättas med att vara likvärdiga i tanken och av samma kvalitet. I En Kurs i Mirakler så säger Jesus också att Gudasonen har skapelser och kraften att skapa eftersom Gud gav Sin Son skapande förmåga. Så Sonens skapelser existerar också.
Vi kan dock göra en distinktion mellan den här världens definition på ”skapelse” och det Jesus kallar ”skapelse”. Tid-och-rum-kosmos, världen och de kroppar som verkar befolka världen är projektioner av tillfälliga och ständigt förändrade tankeformer som Gud inte skapade. Dessa kallas då ”felskapelser”. Att förmå sinnet att ge upp dess felskapelser är den enda tillämpningen av skapande förmåga som är sant meningsfull. Det fanns en tidpunkt då dessa tankeformer (egot) verkade ta sin början och det kommer att verka finnas en tidpunkt då de kommer att ta upphöra. Den tidpunkten är nu om man så väljer. Detta slut har redan ägt rum med hjälp av den Helige Anden. Den linjära tids-rum-illusionen har rättats. Att acceptera Soningen eller Rättelsen för alla feltankar verkar bara vara en fråga om tid. Det är ett val i nuet som medför slutet på alla val.
Kosmos och en värld av kroppar är en låtsasdröm som är illusorisk. Anden, däremot, är evig och oföränderlig. Anden kommer från Anden som kommer från Anden, i en kontinuerlig skapelselinje. Gud är Ande; Gudasonen är Ande; Gudasonens skapelser är Ande. Anden har dock ingenting alls att göra med den värld som varseblivs genom kroppens fem sinnen, inklusive kroppen själv. När Kursen säger att ingenting overkligt existerar så syftar den på det overkliga projicerade tid-och-rum-kosmos/världen av kroppar, planeter, stjärnor, svarta hål, galaxer etc. Jesus ställer detta i kontrast till den eviga Anden, som är av Gud, med tids-rum-universat som är av egot.
F: Wow! När jag ser på stjärnorna och ser ut över det fysiska universats vidsträckthet ser jag oceaner, jag ser berg, jag ser kontinenter. Det materiella universat verkar vara rätt så vidsträckt för att var något som inte ens existerar.
D: Allt det vittnar om kraften i ens sinne, om kraften i sinnet som givits till en overklig trosföreställning. I Bibeln står det i första Mosebok att Gud skapade himlen och jorden. I kontrast till detta så förebehåller Jesus i Hans Kurs, vilket jag har påpekat, termen ”skapelse” för det fullkomliga, det eviga och det oföränderliga. ”Syndafallet” syftar på dualitetens värld där mänskligheten nu verkar föra en kamp för sin överlevnad. Världen är bara den overkliga projektionen av en overklig trosföreställning: egot. Med andra ord var denna vindpust av en idé, eller denna tro på separation från Gud, en otrolig, löjeväckande idé. Kosmos/världen verkade uppstå som ett gömställe från Gud för sinnet som trodde på separationen, då det glömt bort att skratta.
Återigen, distinktionen mellan det som existerar och det som inte existerar är distinktionen mellan det eviga och det tillfälliga. Det som är tillfälligt, inklusive den lilla, galna tanken och allt som verkade uppstå ur den, existerar inte. Allt som är evigt eller av Gud existerar och är verkligt.
1 | 2 | 3 | 4 | nästa sida»