Från Mirakelnytt nr 2 2007
David Hoffmeisters besök på Solvallen, Höör den 19 juli 2007
Hos Ursula och Svend Rasmussen på Solvallen i Höör
För sex år sedan i september 2001 leddes vi, Svend och Ursula, till Solvallen i Höör. Avsikten var att hitta ett litet fritidshus. När vi kom dit tog mäklaren emot oss med orden, "så bra att ni kommer, jag har väntat på er" (vi hade inte avtalat något med honom!) och vi letade egentligen efter ett annat ställe. Allt som allt fanns det 3 tomter med 2 små hus som skulle säljas tillsammans. Det hela kändes i första ögonblicket alltför stort för oss, men när vi hade satt oss på en bänk på en av kullarna, fick vi plötsligt en vision. Vi såg ett ställe framför våra ögon, där människor kunde leva och arbeta tillsammans, förenade i samma syfte, nämligen att komma hem till Gud.
Något år senare började vi läsa kursen och kände efter ett tag behovet av att kunna samtala med andra om dess innehåll. Tack vare nätverket hittade vi Birgitta Norbins grupp i Malmö. Birgitta ledde oss varsamt in i kursens metafysik och vi kände mer och mer att detta var det material som skulle komma att förändra våra liv. Båda var vi sökare sen en lång tid tillbaka och hade studerat Den Fjärde Vägen (Ourspensky/Gurdjeff) under många år. Båda hade vi börjat arbeta inom Svenska kyrkan, och Kursen verkade som ett naturligt steg på vår väg.
Något år senare startade vi p.g.a. praktiska skäl (långa arbetsdagar, långa resvägar) vår egen lilla grupp hemma på Solvallen, som nu betyder oerhört mycket för oss. Ursula blev inspirerad att åka till nätverksträffen på Rinkesta under våren 2006 och mötte Helena Sjunnesson som talade varmt och med stor entusiasm om hennes möte med David. När David sedan kom under sommaren åkte Ursula igen till Rinkesta för att lyssna på David.
Hon vågade inte sitta vid samma bord som honom, men fann ändå modet att bjuda in honom att hälsa på oss på Solvallen. David sa att han enbart kom på inbjudan, men att antalet deltagare inte var viktigt. Det skulle räcka med oss runt köksbordet. Eftersom han skulle till Danmark efter Rinkesta trodde hon att alla vägar till Danmark leder genom Skåne, men så var inte fallet.
Hon hade sedan mailkontakt med David och idén om att Solvallen kunde bli ett peacehouse tog mer och mer gestalt. Ni kan förstå hur stor vår glädje och tacksamhet var, när David meddelade att han ville komma till oss under sommaren. Det kändes som den Helige Andes vägledning och ett svar på våra böner.
David och Helena hemma hos familjen Rasmussen
När fler och fler anmälningar till samlingen trillade in lurade egot (eller Egon som vi kallar det skämtsamt ibland) runt hörnet och försatte oss i ett tillstånd av oro. Hur ska det gå, vi har inte plats nog, och först och främst, inbilla er inte att ni är värdiga att ta emot Kristus. Vi fick vår första lektion från David när vår ivrighet att arrangera ville ta över och försätta oss i onödigt stress - Take it easy, lean back och let Him lead the way. Oh så skönt, vi behöver inte oroa oss, den Heliga Ande kommer att orkestrera det hela perfekt.
Vi fick inspirationen att gräva en stor plats in i en av kullarna, där vi sedan kunde ställa upp ett tält. 2 dagar innan David och Helenas ankomst kom en stor lastbil med grus som vi fördelade på vägen och upp på platsen. När ryggen började skrika svarade vi med sången "Bered en väg för Herren" och arbetet blev lätt igen. Det regnade ymnigt dagarna igenom och trots det oroade vi oss aldrig för vädret. Åtminstone Ursula var helt viss om att solen kommer att skina just den 19 - 20 juli (Helenas och Ursulas födelsedagar).
Natten innan Davids ankomst var stjärnklar och mycket vacker. Svend, som aldrig hade mött David och Helena, satt på verandan och kände hur Egon attackerade honom med tankar som "vad ska jag säga, hur kommer det att bli, är jag värdig med mera?". Insikten om att det fanns så många privata tankar som ingen annan skulle få se fick honom att lämna allt till den Helige Ande som fyllde honom med fullkomlig frid och glädje. En underbar lång stund av lycksalighet. Ännu ett mirakel hade visat sig. Ursula gjorde den långa resan från huvudet ner till hjärtat och upplevde att kärleken är verklig. Så var dagen inne och allt föll på plats, allt fungerade perfekt. Hela platsen vibrerade av kärlek.
Birgitta Norrbin tolkade på temat "Varseblivning och projektion" under
samlingen i Höör
Vad är då så speciellt med den här mannen, David Hoffmeister? Ingenting, utom att han utsträcker kärlek, att han lever i ett tillstånd av ickedömande, att han verkar ha accepterat Soningen för sig själv. Det gör honom till en så fantastisk inspirationskälla som omkring sig skapar en atmosfär av tillit och förtröstan. Han har en förmåga att upprätta människor som kommer i hans närhet. Han hjälper oss att komma ihåg vem vi verkligen är, att komma ihåg vårt Själv. Han visar att det är möjligt att göra denna resa utan avstånd som kursen talar om. Och så skrattet. Vi har sällan skrattat så mycket som under dessa 3 dagar där David och Helena var våra gäster.
Nu har David initierat vårt peacehouse. Hur det kommer att utveckla sig vet vi inte nu. Vi förlitar oss på den Helige Andes vägledning. Vi vill fortsätta med vår grupp som träffas varannan vecka. Vi har en vision om att erbjuda andra EKIM-studerande att kunna mötas från lördag till söndag kanske varannan månad. Det finns ett antal sovplatser. Vi har även en vision om att så småningom kunna erbjuda retreat och vi hoppas att vi blir fler som vill arbeta och leva här. Detta sker på donationsbasis.
Här spelar Kristin Eriksson upp till vals! Underbart!!
Vi vill tacka alla som hörsammade kallelsen och kom för att dela denna underbara dag tillsammans med oss. Tyvärr kunde inte alla stanna kvar på festen på kvällen. Vi åt tårta, dansade till Sörens och Kristins vackra spel, vi sjöng, gick på promenad, mediterade kring lägerelden till musik från Secret Garden och delade all den underbara maten alla hade med sig. Tack för alla gåvor.
Är du intresserad hör gärna av dig till oss på eller 0413-24607, 070-663 30 05, 070-238 52 09. Sven Åkerlund har hjälpt oss med en egen hemsida, www.solvallen.org som är under uppbyggnad. Tack Sven!
Vi började samlingen med David med en liten sång. Här är den:
Gud till dig vill jag sjunga, till dig vill jag be
Ja, jag vet att du lyssnar, jag vet du är med
Du är här mitt ibland oss, tack att du finns
Tack att jag får vara din.
TACK ATT NI FINNS.
Svend och Ursula Rasmussen