printer

Från Mirakelnytt nr 2 2008

En helg med David på Familjegården i Hörby

Ki Myrbäck

Så kom då den hett åstundade helgen med David Hoffmeister kring temat ”Andlighet och föräldraskap - hur pratar vi med barn om Gud och svåra saker?".

Jag gladde mig inte minst åt att vi skulle vara på Janes och hennes man Andreas bondgård, som de blev lyckliga ägare till för bara ett år sedan och dessutom själva byggt om och renoverat så pietetsfullt och vackert. Den Helige Ande tycks involverad på alla plan där. Deras fyra barn mellan 5 och 12 år fanns med till och från liksom lilla William Wåhlström, utom på nätterna för då sov de hos farmor och vi i deras sängar. Lars och jag tronade som prinsessan på ärten under moln av rosa dunbolstrar, spetsar och volanger och omgivna av gosedjur.

Det kändes som om vi hade dumpit ner i självaste Paradiset omgivna av änglar, stora och små. Andreas basade i det stora, vackra köket och trollade flyhänt fram våra måltider som den bästa TV-kock, ofta assisterad av äldsta dottern Linnea. Själva satt vi i solen på terrassen utanför och njöt av all omgivande skönhet medan vi insöp David och inte minst hans kärleksfulla närvaro, hans lugn, ödmjukhet och anspråkslöshet. Jag har haft förmånen att uppleva fyra andra så kallade upplysta människor i olika delar av världen, av dessa fem är det faktiskt David, som tycks mig totalt egobefriad. Han demonstrerar det han lär ut; ”perfect equality” - det är det förhållningssättet vi som föräldrar må ha till våra barn oavsett deras ålder, poängterade han gång på gång. Det är det vi har kommit samman för att lära. Så när två-åringen säger min, jag vill, kan själv är det ett nyckeltillfälle att höra barnets bejakande av ”equality-principen” enligt David. Sluta aldrig upp med att vara uppmärksam på frestelsen av att konkurrera även med ditt barn, tillade han. Det var första grundstenen.

Den andra: Släpp alla tankar på framtiden, var i nuet och överlämna till Helige Ande i tillit. Försök släppa kontrollen, då kan Helige Ande få övertaget. Det är så viktigt att bli intuitiv, för vi kan inte ha ögonen på barnen 24 timmar om dygnet. Föräldrar har inte kontroll över barns beteende, de är en del av världen av form och formen kan vi inte kontrollera. Men vi kan kontrollera orsaken, våra tankar.

Lyssna till rösten för kärlek.

Barnet, liksom varje broder, varje bild av världen är en spegelbild av din uppfattning om dig själv. Ser du dig själv som en kropp, ser du andra som kroppar. I uppväckt tillstånd gör du inte det, kroppen blir då mer som en skugga. När vi får kontakt med kärleken inom oss ser vi världen utan bedömningar och dömanden, med en känsla av samhörighet, som mellan mor och barn. Oerhört viktigt för barn att få känna sig trygga att känna och uttrycka starka känslor ”and you are here to be truly helpful”. Autentiskt uppvaknande hindras om vi trycker ner våra känslor. Allt vårt omedvetna mörker måste få komma upp och ut. Gå inåt mot ljuset genom våra rädslor, titta rakt på dem. Det är så vi blir av med egot. Vi vuxna kan se hemska filmer, känna rädslorna och inse att det handlar om vårt eget mörker, men hjälpa barnen att välja spel, filmer som inte är fyllda med våld, tävlan och skräck.

Viktigt för barn att få leka och inte lära sig en massa för tidigt! Vi skall ju avlära, som Jesus påpekat och ifrågasätta alla våra värderingar, tyckanden och föreställningar. Det viktigaste är att barnen känner sig lyckliga och fridfulla under deras resa på vår jord.

Så till de stora frågorna! Hur talar vi med barnen om andlighet om Gud? Tala inte om något som du inte har upplevt själv. Tala i enkla termer. Låt dig ledas av barnets nyfikenhet, om det inte är det så låt bli. Det måste vara redo, då har du chansen att visa ditt engagemang i ditt barn.

Hur pratar vi med barn om svåra saker i livet? Säg att människor tror på många olika vis, olika syn på döden t ex. Inte ens två människor ser världen på samma sätt. Egot är ett trossystem, så länge som du tror på det kommer det att finnas konflikt, men bortom en värld av frid. Förlåtelse är vägen dit.

Hur hjälper vi våra barn att utvecklas till trygga, lyckliga och ansvarstagande individer? I den utsträckning våra egna sinnen har detta. Våra rädslor och vår skuld kommer att reflekteras, som deras skuld och rädsla.

Hur ser barns andliga behov ut? Ett enda behov att Veta vem jag är!! Det är varje människas plikt att hitta vägen till sig själv” sa Herman Hesse. Se alla barn som Jesus. Ju mer intuitiv och klar du blir ju mer ser du deras verkliga behov, ett mirakel för båda. Barnet reflekterar alltid din medvetenhet. Både barn och föräldrar har felaktig varseblivning, båda är här för förlåtelse. Vilken förlåtelseform lär vi ut till våra barn? Enorm förvirring mellan beteende och tanke. Helige Ande sätter fokus på varseblivningen. Vad du gör kommer från vad du tänker. Istället för att säga ”Säg förlåt!” Säg: ”Vad tänkte du?”

Barnen gjorde några besök i vår cirkel och ställde då följande frågor till David: Vad skall jag göra om någon ber mig om något jag ej vill ge? Vad är det inom dig, som inte tillåter att du säger nej? I Bibeln står det ”Låt ditt ja vara ja och ditt nej nej” annars förlorar du kontakten med dig själv och din intuition.

Varför gör man filmer om död och mord och andra hemska saker? Filmer är en form av sagoberättande. Varför titta på dom? Det finns filmer som vidrör vårt hjärta och öppnar det. Det kan handla om sorgliga saker. När du känner att du vill gråta, be Gud hela ditt sinne och förlåta dig själv. Den dag vi är fyllda av frid och glädje kan vi handskas med allt i den här världen. Det är som en enda semester, inget arbete.

Vad betyder djur för barn? Spegelbilder. Symboler för något i ditt hjärta, kanske något fridfullt och lyckligt. De hjälper oss också att vara i nuet.

Kommer vi att fortsätta att inkarnera i evighet och aldrig få svar på våra frågor? Lära är att avlära, som att skala en lök. Lager på lager av skuld och inlärning tills kärnan nås och ett tillstånd av total frid och glädje. ”Är det inte tråkigt?” ”Nej bara för egot!” ”Som när jag mediterar?” ”Nej, tusen gånger mer”.

Vad skall jag göra om jag vaknar mitt i natten och är rädd? Be Gud om hjälp, öva på att slappna av och på så vis få tröst eller spring till Mamma och Pappa.

Bön är den djupaste längtan i ditt hjärta och ber alltid om en upplevelse. Våra barn kommer i en form som passar vårt trossystem och vår bön. En del kallar det manifestation. Ju djupare du går in i din andlighet inser du att form aldrig kan ge dig det du längtar efter, din sanna identitet.

Hur når vi då vår sanna identitet? Det nuvarande ögonblicket är den kortaste förklaringen på Guds Plan. En snabb väg och oundviklig är via våra relationer. Människor representerar våra tankar. Människor som lämnar oss var bara symboler för tillståndet i vårt sinne. Allt i form är en symbol. Alla relationer är tillfälliga uppdrag. Gunilla och Ulf är symboler för partnerskap. Kroppar kan aldrig förenas. Det närmaste man kan komma förening är i syftet. Syftet är det viktiga. När du ger kroppen till den Helige Ande använder Han formen till att inrama och kommunicera kärlek och frid. Ju mer vi kommer i kontakt med den upplevelsen ju mindre bryr vi oss om form. Här tror vi på bilder. Den viktiga frågan är, vad är syftet med bilderna, som denna gård t ex. Om den ges till Helige Ande så kan den användas till att ta bort grämelse. Ni kan nå upplysning genom ett bord om ni bara kan göra er av med alla värderingar och tyckanden etc om vad bordet är till för. Ingenting är heligt. Problemet är tron på att det finns ett bord. Det finns inget bord. Som Buddha sade: ”Töm ditt sinne på allt!” Frälsning är befrielse från föreställningar. Syftet är att vara lycklig, inte att rädda världen! Inga skall, borde, måsten och uppmärksamhet på vad egot gör för att snärja och sabotera dig.

Var lycklig ja!. I lektion 102 står det:
”Var lycklig, för lycka är din enda funktion här!” ”Gud vill att du skall vara lycklig” ”Här är ditt hem och här är din trygghet. Här är din frid, och här finns ingen rädsla. Här är frälsningen. Här finner du äntligen ro.”
Visst fylls man av lycka av att läsa det! - och en benådad dag kan vi på Davids fråga ”Vad tänker du på när jag säger Gud?” svara som lille William med världens vackraste leende på våra läppar ”Mamma och Pappa!” ……. och Lars och alla andra, förståss.

Kursen Själv må få sista ordet: ”The journey to God is merely the reawakening of where you are always and what you are forever. It is journey without distance to a goal that has never changed. You dwell not here but in eternity. You travel but in dreams while safe at home.”

Det tackar vi för! Ki Myrbäck

---

Du kan lyssna på en inspelning från helgen på Familjegården i Hörby på denna sida: http://miracleshome.org/MP3/europe2008.htm. Gå till "Horby" långt ner på sidan.