Att vända på Orsak och Verkan:
Att gå till botten med tron på linjär tid
(Sida 11 av 14)
Deltagare 1: Opålitlig.
Deltagare 2: Ja, opålitlig. Och därför blev det jätteläskigt för mig. Och jag kan komma ihåg hur det är att ha den där känslan av att inte ha nån kontroll och att jag liksom ville gå och gömma mig nånstans tills det gick över. Jag tänkte, ’jag kan inte vara bland folk. Jag kan inte göra nånting. Jag kan inte fungera.’ Alla de där känslorna kom tillbaka till mig precis nu och Wow! Alla de där känslorna finns fortfarande kvar i den där hallucinationen. Det känns ju bara rätt att man skulle känna så när ens varseblivning är förvrängd, när ingenting är som det verkar, när ingenting är så som man förväntar sig att det ska vara. Jag vet inte ens vem jag är eller hur jag skall förhålla mig till någonting av det här. Bara den här oerhörda rädslan som finns där.
David: Ungefär som en förstorad, extrem version av känslorna av upprördhet… av de skenbart mindre sakerna med att saker och ting inte går som man tycker eller… du berättade om den där upplevelsen när du åkte till konferensen i Virginia och du kände dig väldigt vilsekommen… rädslan, isoleringen som kom upp där. Och vad vi egentligen ser är att vi måste förstå att det är så världen är konstruerad.
Deltagare 2: Ja, och jag tänkte ’jag lever med den där rädslan varje dag!’ Men jag är bara så van vid den att jag inte ens är medveten om den längre. Jag har bara lagt den åt sidan eller täckt över den så bra att jag inte ens vet att den finns. Men bara den där oerhörda rädslan… när jag verkligen tar hallucinationen på allvar och köper den och köper vad mina varseblivningar säger mig…
Deltagare 1: …även fast de är helt åt helskotta.
Deltagare 2: Ja, även fast de är meningslösa. Men jag tar dem för sanna.
David: Och vad som ligger under rädslan för hallucination är… självklart att sinnet valde hallucinationen för att skyla över vad det egentligen känner rädsla inför. Och när vi har gått in i det här de senaste veckorna och det har kommit upp nån sorts rädsla för dig, så börjar du projicera rädslan på framtiden eller att du känner dig dragen till att göra andra saker, och till och med att du tänker på att du kanske ska åka till Wayneswille eller till släkten eller såna saker. Eller att det kommer upp försvar som att ’nämen jag har det inte så dåligt’ och det är så sinnet försöker hålla sig kvar vid att skyla över vad det gjort och säger att ’jag har det bra, jag ska inte klaga’ eller ’jag borde kunna få både och. Jag borde kunna klänga fast vid det här och det där,’ när det finns en verklig rädsla för att gå in i det där Ljuset där man bara släpper allting annat förutom det där Syftet. Det är den verkliga rädslan. Rädslan för hallucinationen skyler bara över den stora saken: rädslan för Kärlek.
Deltagare 2: Så det ger mig lite av en känsla för vad för slags rädsla vi pratar om. Den är ofantlig. Det är skräck och det beskrivs som rädsla, men jag antar att jag egentligen aldrig hade känt det eller föreställt mig vad det egentligen handlar om och, wow, när den nu börjar skymta fram…
David: Och kontrollförlust. Du sade att du också kände en enorm kontrollförlust.
Deltagare 2: Ja, jag kommer ihåg den känslan mycket starkt. Jag kommer ihåg att jag tänkte att jag aldrig vill göra det här igen eftersom jag inte tycker om den här känslan. Jag kände människor som tyckte att det var häftigt att hallucinera, men inte jag. Det är inget för mig.
Deltagare 1: Det är så jag har känt det när jag varit berusad. Det är liksom, varför gör människor det här? Jag vill aldrig någonsin göra det igen. Därför att jag kände mig väldigt okontrollerad och jag gillade inte hur min varseblivning förändrades.
David: Det är bara ena sidan av det. Med andra ord, dina självbilder har fokuserats mot ordning och kontroll. Andra sidan av myntet skulle vara ’mitt liv är alltför kontrollerat’. Vi såg det i något vi tittade på, när vi tittade på att släppa kontrollen och släppa taget. I den bemärkelsen så tolkar man hallucinogena droger som marijuana och så vidare som att ’Jorrå, jag släpper mina hämningar och min kontroll’. Så, egentligen är det två sidor av försvaret. Och kontrollproblemet är auktoritetsproblemet, att jag tror att jag är den jag är i den här världen. Att jag har konstruerat en värld och ett själv, och att jag är jag. Jag är unik… det finns saker jag gillar och saker jag inte gillar. Jag har mina åsikter och drar mina slutsatser och det är så jag vill att det ska förbli. Jag vill ha frid men jag vill att det ska vara ett fridfullt ’jag’, en fridfull ’person’. Jag vill ha kvar nånting…
Deltagare 1: Frid på de villkoren.
David: Just det, på mina villkor. Och det är omöjligt. Det är glädjen jag ser i det vi har gjort eftersom man börjar se hur fullkomligt absurt och omöjligt kontroll är. Att försöka föra sanningen till illusionen, eller att försöka blanda ihop Anden och tid och rum och materia, som om de kunde förenas eller mixas. Olja och vatten, blanda hur mycket du vill – det funkar inte. Om det verkar extremt så är det extremt. Alla försök att förena de två är fåfänga.
”Se i stillhet i miraklet en lektion i att låta Orsaken ha Sina Egna verkningar, och i att inte göra någonting som skulle utgöra ett hinder.” (T-28.I.10:9)
Vad som också ger starkt stöd till den tanken är hela avsnittet i Kursen som heter ’Jag behöver inte göra någonting’. Det förklaras just där i den meningen. Det är metafysiken bakom ’Jag behöver inte göra någonting’.
”…tror han inte att han är Kärlekens verkan, och måste vara orsak på grund av vad han är. Orsaken till helandet är den enda Orsaken till allt. Den har endast en verkan. Och i den insikten får orsakslösheten inga verkningar och inga ses. Ett sinne i en kropp och en värld av andra kroppar, var och en med sitt separata sinne, är dina “skapelser“, och du är det “andra“ sinnet, som skapar med verkningar olika dig själv. Och som deras “fader“ måste du vara lik dem.”(T-28.II.3:2-7)
Så om man tror på att man är en person, om man tror på ett separerat sinne… då verkar hela illusionen om ’andra sinnen’ och ’andra kroppar’ som verkar vara förorsakande och hela världen som är ett omkastande av orsak och verkan, komma till stånd bara från den övertygelsen att du kan skapa dig själv. Alla försök att förneka att jag är Guds Son och att jag är skapad av min Fader… man rationaliserar på så många olika sätt såsom ’jag är bara mänsklig’ eller ’vi är inte mer än människor’. Det verkar ge tröst på något sätt, det får jag alltid höra. Men när man verkligen tittar på innehållet bortom det så är det en angreppstanke. Det finns ingen tröst i att vara den man inte är.
Deltagare 1: Det finns inte heller något realistiskt med att vara den man inte är.
David: Det är en annan sak som också ofta dyker upp. ’Låt oss vara realistiska. Låt oss vara praktiska’. Men att vara praktisk i de termerna är att vara tillbaka i ’Förnekar jag sanningen i det här ögonblicket eller tänker jag välja att acceptera den?’. Egots ränker avslöjas.
”Ingenting har hänt överhuvudtaget förutom att du har fallit i sömn, och drömt en dröm i vilken du var en främling för dig själv, och endast en del i någon annans dröm.” (T-28.II.4:1)
Om vi tar den meningen och tillämpar den specifikt så kommer vi tillbaka till ’jag försöker göra Kursen så bra jag kan men jag är begränsad på jobbet, jag är begränsad i min familj, jag är begränsad därför att jag är amerikansk medborgare trots allt. Jag är begränsad därför att jag är handikappad, eftersom jag bara har så här mycket intelligens eller att jag bara har studerat så här mycket’ eller vilka rationaliseringar man än tillgriper, så är det underliggande att ’jag drömmer en dröm och jag är en främling för mig själv men jag är en del av någon annans dröm’. Man blir tillagsinställd eller man börjar oroa sig för vad någon annan ska tycka eller hur någon annan kommer att reagera, och det här rör sig helt enkelt om att man upprepar det här påståendet att jag är en del av någon annans dröm. Egot säger ’jag kan helt enkelt inte vakna upp. Jag har att göra med andra människor.’ Rädslan för att svika någon hänger ihop med att jag tror att jag är en del av någon annans dröm. Jag kommer ihåg när du kom ned till Cincinnati första gången och det kom som en blixt från klar himmel att du skulle flytta och sluta på ditt jobb. Och det var de där gamla tanke- och trosföreställningsmönstren där du trodde att du var en del av ett system eller ett nätverk. ’Människor räknar med mig’. När man väl blir klar över att man själv är drömmaren av drömmen så behöver man inte hela tiden kompromissa med drömfigurerna eftersom man inte är i deras dröm. Påminn dig själv: ’Det här är min dröm.’
”Miraklet väcker dig inte, utan visar dig bara vem drömmaren är. Det lär dig att du kan välja mellan drömmar så länge som du fortfarande sover, beroende på vad syftet med dina drömmar är. Vill du ha drömmar om helande, eller drömmar om döden? En dröm är som ett minne i den mening att den framställer de bilder som du vill skall visas för dig. Ett tomt magasin, med en öppen dörr, innehåller alla dina smulor av minnen och drömmar. Men om du är den som drömmer, varseblir du åtminstone så här mycket: att du är orsak till drömmen, och lika gärna kan acceptera en annan dröm. Men för att denna förändring i drömmens innehåll skall äga rum, måste du inse att det är du som drömde den dröm som du inte tycker om.” (T-28.II.4:2-5:3)
Så vi kommer tillbaka till omkastandet av orsak och verkan, och för tillbaka förorsakandet till sinnet. Och till och med där, återigen, så är tempusformen så viktig: ’… måste du inse att det är du som drömde drömmen.’ Det här är definitivt ett steg… man når inte den nivån där ’Mitt sinne innehåller endast det jag tänker med Gud’ men det är steget som kommer innan den tanken. Jag måste acceptera ansvaret för det, men jag behöver heller inte känna mig skyldig för det eftersom det ligger i det förflutna. Och jag är i nuet. Det finns en orsak i nuet som jag kan ge drömmen. När vi säger orsak i nuet så pratar vi inte om Orsaken med stort O Som helt och hållet upplöser drömmen, utan om Helige Andes syfte (orsak) som är en reflektion av nuet. Det finns inget syfte i Himlen (abstraktion) så det är inget som ingår i Himlen. Men en sak i taget.
”Den är endast en verkan som du har varit orsak till, och du vill inte vara orsak till denna verkan. I drömmar om mord och attack är du offret i en döende, ihjälslagen kropp. Men i drömmar om förlåtelse ombeds ingen att vara ett offer och den som lider. Detta är de lyckliga drömmar som miraklet ger i utbyte mot dina egna. Det ber dig inte att du skall göra en annan dröm; bara att du inser att du gjorde den som du vill byta ut mot denna.” (T-28.II.5:4-8)
Den meningen, ’i drömmar om förlåtelse ombeds ingen att vara ett offer och den som lider’ påminner mig om raden ’De som ser sig själva som hela ställer inga krav’ och det är en fenomenal tanke eftersom i den här världen kan sinnet inte ens föreställa sig hur det skulle vara eftersom alla dess relationer bygger på ömsesidigt givande och tagande. Ställ inga krav. Man kan säga att Helige Ande påminner, Helige Ande föreslår… men beordrar eller kräver aldrig. Ni kan förstå vilken underbar befrielse det skulle vara och hur ni skulle behöva ge upp alla föreställningar om världen så som ni tror att ni känner den. Alla affärsrelationer, alla relationer som bygger på roller som är förutbestämda måste överges eftersom så länge man har förutbestämda roller, uppgifter, plikter och åtaganden så är man kvar i egots ömsesidighetsfälla. Och Jesus utgör förebilden för det. Eftersom förlåtelse var hans enda uppgift så gjorde han inte anspråk på att vara judarnas konung eller på någon annan världslig ställning. Han krävde ingenting. Han kom med förslag och sa saker som ’Följ mig’ vilket är ett ganska starkt förslag. Men inte med en känsla av att beordra eller kräva. Han krävde ingenting av fariséerna eller av de skriftlärda eller av prästerna – han kom bara med förslag.
Deltagare 1: Det var liksom inte, gör så här annars…
David. Just det. Det fanns inget hot.
Deltagare 2: Och inga antydningar om förväntningar. Jag tänkte på de termer som skulle kunna användas… föreslå eller bjuda in, men så fort en förväntan kommer in så är det det som är kravet eftersom jag kan föreslå dig något men om jag har en förväntan att du skall följa mitt förslag så är det där kravet ligger. Inte i sättet som jag uttrycker det på. Jag behöver inte säga ’du måste göra det här’.
David: Om det finns en antydd förväntan i mitt eget sinne så är det fortfarande ett krav. Och det är frestelsen med den andliga vägen också… ju klarare man blir över de här sakerna desto mer uppenbart blir det att så länge det finns en frestelse från egot att fortfarande ha någon slags kontroll, om än subtil, över det som händer… det är den ultimata fällan för en guru där egot på ett subtilt sätt fortfarande vill höja upp sig själv i termer av att ha en personlig identitet. Att fortfarande vilja ge någon vägledning, att vilja ha något inslag av kontroll över eleverna eller studenterna. Det kan vara väldigt subtilt. Och återigen så är hela den här gurufällan bara ännu en form av distraktion från egot. Den kan inte existera åtskild från ens eget sinne men det krävs ett noggrant studerande och att man är mycket vaksam så att man håller sig borta från det på grund av frestelsen. Egot vill fortfarande bibehålla någon slags kontroll.
”Den här världen är orsakslös, liksom varje dröm som någon har drömt i världen. Inga planer är möjliga, och det existerar inget mönster som man kan finna och förstå.”(T-28.II.6:1-2)
I de första två meningarna antyds ett par saker. Allt man strävar efter eller planerar och som verkar vara nödvändigt i den här världen uttrycks i den andra meningen, och vi får höra att de är helt obegripliga.
”Vad annat skulle man kunna vänta sig av någonting som inte har en orsak? Men om det inte har någon orsak, har det inget syfte. Du kan kanske förorsaka en dröm, men aldrig kommer du att ge den faktiska verkningar. För detta skulle ändra dess orsak, och det är detta som du inte kan göra. Den som drömmer drömmen är inte vaken, men vet inte att han sover. Han ser illusioner om sig själv som sjuk eller frisk, deprimerad eller lycklig, men utan en stabil orsak med garanterade verkningar.”(T-28.II.6:3-8)
«föregående sida | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | nästa sida»