Från Mirakelnytt nr 3 2008
Nätverket En Kurs i Mirakler firar 15 år
Gunilla Wigertz
Inför Nätverkets 15-årsjubileum på Granhedsgården den 3 - 5 okt, blev jag, Gunilla Wigertz, uppringd av vår käre kassör Sören Fohlström. Han undrade om jag kunde skriva ihop något om Nätverkets historia. Så på lördagskvällen fick jag den äran att läsa upp min berättelse och samtidigt som jag läste upp de på träffen närvarande medlemmarnas namn (i fet stil nedan), välkomnande jag dem att stiga fram tillsammans med mig på "scenen". För mig var inte avsikten att göra någon "speciell" utan mer att synliggöra och få tacka de personer som har gjort sina insatser för En Kurs i Mirakler i Sverige och för själva Nätverket under åren som gått. Jag är medveten om att det finns många fler att tacka, andra aktiva nätverksmedarbetare och inte minst alla medlemmar som bidragit till Nätverkets utveckling genom att bli just medlemmar och kanske t o m bidragit med sig själva på de Nätverksträffar vi haft genom åren. Så varmt och stort tack till er alla i Nätverket! Här följer historiken, sedd ur min varseblivning:
Ulf Wåhlström startade världens första andliga politiska parti Enhet den 6 april 1990. Det blev redan från början en stor tillströmning och efter ett år bestämde sig medlemmarna för att skaffa en egen kursgård där medlemmarna skulle kunna utbilda varandra inom andlighet, personlig utveckling och inom politiska frågor.
I Dagens Nyheter stod våren 1991 en annons om att Rinkesta Slott utanför Eskilstuna fanns att hyra. Ulf gick ut till medlemmarna med en förfrågan om ifall Enhet skulle hyra slottet. Medlemmarna sade JA! genom att skänka en 1000-lapp var som skulle täcka första årets hyra.
Slottet hade under 1900-talet varit ett hem för utvecklingsstörda och den första tiden på slottet, vintern och våren 1992, gick åt till att rusta, renovera och pynta slottet. Enhetsmedlemmarna Gunilla Wigertz och Kerstin Heyman var med på de första mötena på Rinkesta Slott och när Ulf uttryckte sin önskan om ideell arbetskraft, så var Kerstin och Gunilla bland de första som svarade JA! Kerstin tog på sig husfruansvaret och ansvaret för städningen. Gunilla skulle verka som programansvarig för verksamheten på slottet.
Då slottet hade ett 30-tal rum, fick medlemmarna välja sina egna rum att renovera och pynta upp såsom de själva ville ha dem. Tanken var att varje gång dessa medlemmar skulle komma till slottet, så skulle de få sina "egna" rum. Däremellan skulle rummen hyras ut till andra. Tanken var att använda Rinkesta dels som utbildningscentrum för Enhets medlemmar, men för att få ihop till hyran behövdes också utomstående som började använda Rinkesta som kursgård.
En Enhetsmedlem som valde rum och var med redan från början var den trogna Maj-Lis Gustafsson från Härnösand. Hon valde hörnrummet bredvid salongen som därmed kom att kallas "Norrlandssviten" eftersom det låg så långt norrut… jämfört med Rinkesta i alla fall... I Norrlandssviten bodde hon varje gång hon besökte Rinkesta antingen det var på Enhetsträffar eller sedermera Nätverksträffar för Mirakelkursen. När medlemmarna så småningom tröttnade på att renovera och pynta sina rum, tog Kerstin Heyman över och med sin oöverträffade energi och snabbhet hade hon på bara några veckor ställt i ordning hela slottet med möbler och gardiner. Detta skedde 1992, i maj när göken gol och Ulf tog semester i Spanien med en kompis! Sedan tog ju Kerstin även över köket och sedermera hela slottet, men det är en annan historia…
När nyhetens behag hade lagt sig och medlemmarna inte längre tyckte det var lika roligt att rädda världen genom att komma till Rinkesta och arbeta för Enhet, så återstod den krassa ekonomiska verkligheten. Ulf gick ut till medlemmarna för att fråga om de verkligen ville behålla Rinkesta eller ej. Responsen var inte mycket att hurra för. Ulf, Gunilla och två till av de kvarvarande Enhetsmedlemmarna på Rinkesta beslöt sig för att fortsätta driva Rinkesta Slott som en andlig kursgård, men utan att Enhet stod bakom som huvudman. Ulf och Gunilla utvecklade tidigt en relation och till slut blev det endast Ulf och Gunilla kvar som fortsatte driva Rinkesta. Under 90-talet kom Rinkesta att besökas av många människor. Många kursdeltagare, medlemmar i Enhet och medlemmar i Nätverket för Mirakelkursen. Dessutom kom det människor som under perioder bodde och jobbade på Rinkesta och hjälpte till med verksamheten.
Precis innan Ulf startade Enhet hade han både läst A Course in Miracles och gjort lektionerna. Gunilla hade hört talas om A Course in Miracles, men tyckte det lät flummigt och brydde sig inte närmare. Men när hon fick veta att Ulf, denne smarte karl, läst Kursen, så förstod hon att Kursen måste vara något riktigt speciellt och ville veta mer!
Hon anmälde sig till en 10-dagars kurs på Ramsbergsgården och det visade sig vara Hans-Jörgen Gerloffs första kurs i A Course in Miracles! Gunilla fick en stark upplevelse på denna kurs. Hon kände att hon äntligen hittat "hem" och lovade sig själv att ägna sitt liv åt att sprida Kursens budskap.
Ulf och Gunilla bjöd Hans-Jörgen till Rinkesta för att hålla en helgkurs i A Course in Miracles för Enhets medlemmar. Till denna kurs kom bl a Thorbjörn Eriksson, som efter den helgen gick omkring på små rosa moln i två veckor och i sin tacksamhet sände ett stort fång med rosor till Rinkesta. Därmed var Thorbjörn "fast" och flyttade t o m till Rinkesta för att hjälpa till på kursgården som gårdstomte.
Ulfs, Gunillas och Hans-Jörgens samarbete växte och Hans-Jörgen valde ett eget rum på slottet och började redan 1992 hålla årskurser i A Course in Miracles på Rinkesta. Han och hans dåvarande assistent bilade varje månad upp till slottet och höll kurserna som bl a Maj-Lis gick. Ulf och Gunilla började också hålla egna kurser i ACIM både på Rinkesta och på andra orter i Sverige.
Kursen fanns då endast på engelska och för att underlätta för sina icke engelsktalande kursdeltagare, började Ulf och Gunilla översätta Lektionsboken med alla 365 lektioner. Det tog sammanlagt tre år. Hans-Jörgen fick tillgång till Curt Jonssons översättning av kapitel 1 - 8 i Textboken, men övriga kapitel i Textboken samt Handledningen för lärare återstod att översätta. En hängiven kursdeltagare till Hans-Jörgen vid namn Britta Zettmar började översätta återstoden av materialet och till sin hjälp att skriva hade hon den noggranna Monica Lang, som då hade fått ett tillfälligt projektjobb på kontoret på Rinkesta och hjälpte till med både A Course in Miracles och Enhet.
Mer än något annat ville dessa inblandade i översättningsarbetet att Kursen skulle komma ut på svenska, men ingen i denna grupp av "amatöröversättare" hade som ambition att bli den officiella översättaren, för ett sådant uppdrag skulle säkerligen handla om ett arbete på säkert 8 - 10 år. Under tiden förmedlade Ulf och Gunilla hela den inofficiella och privata översättningen av Mirakelkursen mot kopieringskostnad till människor som behövde den på svenska för att kunna läsa och förstå den. Rykten gick om att det fanns andra människor i Sverige som dels jobbade med Kursen och dels höll på att översätta den. Erik Åhrberg höll visst på där borta på Stjärnsund i Dalarna? Och så fanns det en Svend och Kerstin Roepstorff utanför Halmstad som visst också var på hugget! Och hur var det med Birgitta Norrbin från Malmö… Hur låg det till med översättningen egentligen?
Sent i lampskenet en kväll på kontoret på Rinkesta när Gunilla, Ulf och Hans-Jörgen satt och pratade med varandra föddes idén:
"Vi söker reda på alla människor som jobbar aktivt för att sprida A Course in Miracles, vare sig de är kursledare eller jobbar med översättningen!"
Sagt och gjort: En inbjudan skickades till de personer runt om i Sverige som gruppen kände till. Syftet var främst att få reda på hur det låg till med översättningen men också att försöka samlas och enas kring en lösning till att få den översatt.
Inbjudan hörsammades av ett 20-tal kända och okända personer. Det blev en intensiv helg där egot på olika sätt gjorde sig hörd, men helt klart var även Helige Ande där och den på många sätt starka gruppen hade på söndagen enats om att träffas igen. Därmed var Nätverket för Mirakelkursen bildat och det var söndagen den 19 okt 1993!
Som lite kuriosa kan nämnas att till denna första träff kom Kay Pollak - som redan då skrev en slags studiebrev baserade på ACIM. Ägaren till dåvarande East & West alternativa bokhandel i Stockholm, Jan Vintilescu, var också där. Jan kunde tillkännage att han av Foundation for Inner Peace fått det officiella översättningsuppdraget. Inom parentes bör dock sägas att Vintilescu kunde aldrig slutföra sitt uppdrag, då han gick bort den 9 augusti 1994 efter en kort tids sjukdom. Processen om översättningen fortsatte, tills en liten grupp på fem personer, bl a Agneta Martin och Gunnila Freudenthal från Stockholm gjorde en provöversättning och någon gång 1995-96 utsågs Gunnila till officiell svensk översättare.
Gunilla Wigertz tog på sig det adminstrativa ansvaret för Nätverket och administrerade det under de tre första åren från Rinkesta. Därmed blev det naturligt att de kommande nätverksträffarna också hölls på Rinkesta som också började kallas Mirakelslottet.
Som lite kuriosa kan utöver redan nämnda personer nämnas ytterligare några av Nätverkets första medlemmar: I en medlemslista från 1995 kan vi bl a hitta namn som Tomas Frankell, Lars Solstråle och Ki Myrbäck, Monica Segerberg, Ken Lentonsson och Maya Mejer.
Medlemsantalet låg de första åren ganska konstant på mellan 100 och 130 medlemmar. Nätverket hade i början tre nätverksträffar varje år. Deltagarantalet på träffarna varierade; oftast lågt det på mellan 20 och 30 deltagare, men när nätverket fick välkomna "Mirakelkändisar" som Tomas Frankell och Göran Grip så var det t o m upp till 50 personer, d v s 50 % av medlemsskaran! (Som lite kuriosa kan kan nämnas att Nätverket i dag har 317 medlemmar.)
Efter drygt tre år behövde Gunilla skära ner på sina arbetsuppgifter och den Helige Ande visade då, 1997, fram en inspirerad själ vid namn Eva Tuvhav, Stockholm, och hon administrerade nätverket i ytterligare tre år och därefter, under hösten 1999 tog Berit Samuelsson över adminstrationen med hjälp av Lena Jeppsson. Efter nästan tre år igen gick stafettpinnen år 2002 över till Carina Hansson, som sedan dess i ca sex år varit nätverkets ordförande tills Agneta Martin i våras tog över.
I början av 1999 lämnade Ulf och Gunilla Rinkesta slott och Kerstin tog över verksamheten som hon en gång varit med och startat. Nätverket för Mirakelkursen fortsatte ha sina träffar där, men hösten år 2000 prövade styrelsen ett nytt grepp: Styrelsen hade en teori om att medlemmarna i Nätverket kanske tyckte att det blivit onödigt dyrt på Rinkesta. Dessutom ville en del medlemmar att nätverket skulle flytta runt sina träffar i landet. Den höstens nätverksträff hölls för första gången någon annanstans än på Rinkesta och valet föll på Markaryd i Småland. Nätverket prövade ytterligare några ställen, bl a på Omberg-Östergötland och hos vännerna Lars Dahlman, Olle Eriksson och Albert Harloff i Stjärnsund-Dalarna, Hillesgård i Skåne, Hällungen i Bohuslän för att så småningom återvända till Kerstin och Rinkesta igen. Och eftersom Nätverket och Kerstin tydligen följs åt, så är vi sedan i våras och tills vidare på Granhedsgården utanför Flen.
Stort och hjärtevarmt tack till alla mina medpassagerare på denna livets Mirakelkurs!
Gunilla Wigertz, Östra Ryd (Norrköping)
www.gunillawigertz.se